Park konditori

En solig söndag åker så Fikatipset ut till Äppelviken för att äntligen göra slag i saken och besöka Park konditori. Ett av dessa ställen vi haft på vår besökslista men inte riktigt hunnit med. Att Park nyligen för första gången kom med i White guide kan ha snabbat på vårt beslut. För er som inte känner till Äppelviken så kan man säga att det är en segregerad förort. Segregerad åt det andra hållet, i och med att det räknas till ett av Stockholms rikaste stadsdelar och att kundkretsen är nästan rakt igenom blond och blåögd. Det är en lite märklig känsla i en så multikulturell stad som Stockholm, ändå. De gör att man måste drar lite på smilbanden när man sitter bredvid ett gäng välkammade pojkar i 12-13-årsåldern som äter smörgås med bestick och konverserar som vuxna.

Park konditori har funnits i 93 år men de nya ägarna har huserat i det lilla huset sen 2009. Man driver sitt eget bageri och allt från grunden och det märks också på kvaliteten. Inredningen är som ett gammalt vardagsrum och påminner väldigt mycket om Silltruten i Vaxholm. Det är mysigt, traditionellt, hemtrevligt och lite lagom stimmigt. Att det sen är en solig dag men möjlighet att sitta ute gör ju inte saken sämre.

Vår fika är god. Kardemummabullen är fantastiskt god, helt perfekt. Svart vinbärs-tårtbiten är också god, även om fru Fika rynkar lite på näsan åt smakerna men det beror nog mer på att hon inte gillar svart vinbär. Biskvien är lite mäktig, så den rekommenderar vi inte om man redan ätit en bulle och tårta innan. Den räcker i sig som fika till kaffet. Gott kaffe. Park konditori är helt enkelt en liten förortspärla vi gärna rekommenderar och förmodligen återkommer till.

Chaikhana

På söndagen, två dagar efter terrordådet på Drottninggatan, besöker Fikatipset Gamla stan för att lösa in ett presentkort på klassiska tehuset Chaikhana, i Tyska kyrkans skugga. Vi inser snabbt att vi inte är de enda med samma presentkort. Vi beställer in en engelsk afternoon tea-meny och känner kanske att den här mysiga brittiska afternoon tea-känslan inte riktigt infinner sig. Inredningen i lokalen känns lite som ett misch-masch av hopslängda stilar och restaurangdelen harmoniserar inte alls med terummet, där kassan och alla teburkar står. Chaikhana skulle behöva en inredningsdesigner. Det är som att man inte riktigt utnyttjar sin fulla potential, med ett helhetsgrepp.

Smörgåsar och scones, te och sötsaker har vi sen inga anmärkningar på - även om en petnoga person (det är vi inte två dagar efter ett terrordåd) gillar den klassiska serveringen med tallriksställning av något slag. Nu serverades allt i omgångar på olika, helt vanliga tallrikar. Vi avslutar med lite sött och fru Fikas passions- och colatårta är sådär, enligt henne. Smakkombinationer som inte riktigt fungerar ihop, som snarare tar ut varandra än kompletterar. Herr Fikas svartvinbärsmousse-tårta är förträfflig. Väldigt god!