Ett livstecken

Ur askan i elden. Anledningen till att Fikatipset legat i lång träda beror inte på att vi dött, eller slutat fika - problemet ligger nog snarare i bekvämlighet. Efter ett tag finner man sina favoritställen och då blir det allt mer ointressant att jaga nya kaféer - som inte når upp till samma standard. Vi vet vad vi gillar, så varför söka oss till något annat (sämre)? Visst har Stockholm intressanta kaféer men det tycks hela tiden vara något som saknas. Bisou bisou (för litet), Caffe Nero (för ocharmig lokal), Stockholm tea and garden (för mycket butik), Brunkebergs konditori (ojämnt), Esters (för litet utbud), Magnus Johanssons bageri och konditori (trångt), Kaffe (vägrar kortbetalning), Ritorno (FÖR insuttet), Bistro Rigoletto (fantastisk lokal och atmosfär men tyvärr inget renodlat kafé), osv osv. Kafé-Stockholm befinner sig i en svacka, som så väl belyses av ex Aftonbladets tips kring stans bästa kaféer och fik 2013. En lista som lika gärna skulle kunnat vara skriven 2009. Som om ingenting hänt och utvecklats sen sist. Och tyvärr är det väl lite så. Petite France, Vetekatten, Saturnus (och systern Egoiste), Systrarna Helin & Voltaire, Blå porten, Tornhuset i Gustavsberg och någon till är fortfarande ledande - utan några riktiga nya utmanare. Sorgligt, tycker vi.

Tevere

Tevere, det italienska namnet för floden Tibern, ligger som i Skånegatans flodmynning ut mot väster. Mitt på Nytorget, mitt i smeten bland restauranger, kaféer och folkliga uteserveringar. Det är helt enkelt ett skönt stråk och man ska vara bra usel för att misslyckas här. Tevere är, som så många andra kaféer vi besök, precis sådär lagom.

Faktum är att 2005 så rankades den kombinerade pizzerian och kaféet som "bäst på Skånegatan" av SvD kultur och det är i sig obegripligt idag, sex år senare. Redan då var stället en klassiker med obefintlig känsla för inredning men med goda pizzor och mackor. Klassiker kan man kanske skriva under på, då stället är Stockholms äldsta espressobar (grundat 1972). Inredningen är nu precis som då, opersonlig och intetsägande. Pizzorna kan vi inte uttala oss om, men mackorna var goda. Att Tevere skulle ha tillägget "bageri" i namnet måste vara nåt gammalt som hänger kvar, då allt fikabröd är inköpt och inte hembakat. Vi tvivlar på det, åtminstone.

Det bästa med Tevere är läget. En varm sommarkväll på en fullsatt uteservering med hyfsat kaffe och god macka - ja, då finns det väl inte så mycket att klaga på? Miljön är i Teveres fall mer än halva helhetsintrycket.

Delantina

Efter att ha skrivit på Fikatipset ett tag inser man problematiken och det som Fröken S redan beklagat sig över. Det är inga som helst problem att skriva om riktigt bra fik och kaféer och det är lika lätt att såga de riktigt dåliga. Problemet är alla dessa mellankaféer, de som bara är och inget mer. Varken bra eller dåliga, inga bestående minnen - bara lagom, mellanmjölk och tillfredsställelse för stunden. Tyvärr är Delantina ett av dessa ställen.

Lite oturligt kanske, besökte vi Delantina på Östermalm veckan efter att vi varit på Bianchi café & bicycles. I den jämförelsen blir Delantina lite som ett enkelt kvarterskafé. Temat är italienskt här också och man tar lika seriöst här på sina biscottis, canolis och sitt kaffe. Utbudet känns dock lite magert men det kan bero på att vi tydligen kom dit samma dag som man öppnade efter semestern.

Om det finns nåt som gör Delatina lite unikt så är det deras väldigt små smakbitar och sötsaker. Även här jämkar vi våra smakupplevelser till lagom, då Fröken tycker att hennes choklakaka var utmärkt och smälte i munnen medan min cannoli var tråkig och torr. Helheten blir därför att Delantina mest passar som just ett stillsamt och ett alldeles lagom kvarterskafé och inte något man vallfärdar till, för det lilla extra.

Bianchi café & bicycles

Vi på Fikatipset älskar förutom genuina råvaror och det hembakta också det lite udda och konceptkaféer. Bianchi café & bicycles är allt det, som en lyxig del av Milanos shoppingkvarter direktimporterad till Norrlandsgatan i Stockholm. Det är precis som det låter, en kombinerad cykelaffär, cykelverkstad och kafé - i ett.

Edoardo Bianchi var från början en mekaniker som 1885 startade sin egen cykelverkstad, som senare också kom att utvecklas till motorcyklar och bilar. Bianchis cyklar blev så populära att han under sin livstid också utnämndes till kunglig hovleverantör. Bianchicyklar har dessutom alltid varit framstående inom Tour de France och Giro d'Italia. Men nog om det. Cykel- och kafékonceptet är betydligt yngre än så och nu föräras också Stockholm med sitt första kafé. Och kafét genomsyras av flärd och passion. Lika mycket en passion för de vackra cyklarna som står i montrar överallt i lokalen men också passionen för kaffe, för cannolis, för tilltuggen och maten.

Bianchi café & bicycles är förhoppningvis ett kafé som är här för att stanna. Ett kafé som tar sin kund på allvar och samtidigt utstålar klass. Lokalerna känns stora, luftiga och lyxiga och det är nåt speciellt med att fika samtidigt som bara en glasruta skiljer oss från verkstan, där man reparerar cyklar för fullt.

Hundudden

Framsidan på huset

Verandan

I helgen var jag och fröknarna på äventyr med C och Loppan. Vi promenerade från tTkniska högskolan via Gärdet och ut till Hunduddens träningscenter - ett helt fantastiskt ställe som man bör besöka oavsett om man har en fyrbenting eller inte (även om man nog bör gilla hundar i alla fall :). Hundar är naturligtvis välkomna in kopplade, om de kan föra sig.

Fungerande kakelugn

Lokalerna är helt underbart renoverade med mycket  värme och kärlek och detta kommer absolut att vara ett ställe dit vi kommer att återvända.

Serveringsdisken

Inkaklade hundar på toaletten

Eftersom vi tagit oss en rejäl promenad så blev det både lunch och efterrätt som båda smakade mycket gott. Fikabrödet bakas på plats och smakar riktigt mumsigt.

Räksallad

Cheesecake med hallonsås

Mini citonmarängpaj

Hunduddens träningscenter är inte helt enkel att hitta till så det kan vara väl värt att kolla upp hur man tar sig dit men jag lovar att det är väl värt resan!

/C

Vasaslättens Konditori

 

Som hundägare tar vi ofta med oss hundarna ut på äventyr och det finns inget bättre än att kombinera en härlig hundpromenad i naturskön miljö med en riktigt god fika.

Herr Fika är av någon anledning inte så förtjust i Hagaparken men ibland hamnar vi där ändå. Sedan jag fick min första version av Mia Öhrns Guide till Stockholms sommarcaféer så har jag velat besöka Vasaslättens konditori. Ett konditori som bara har en uteservering på grusplan i parken och som endast har öppet dagar det inte regnar under sommarhalvåret - tidigare år har de inte heller tagit betalkort.

Här kan man förtära den beryktade Hagabullen. En bulle fylld med mandel och kardemumma. För att uppskatta bullen till fullo så bör man vara väldigt förtjust i just kardemumma. Hos konditori Vasaslätten serveras bryggkaffe ur termos men för att vara just termoskaffe var det riktigt gott!

Vasaslätten är ett helt okej ställe att sätta sig ner på en stund när man strosar genom parken även om mängden joggare som sprang förbi kanske minskade njutningsfaktorn något ;) I parken passerade vi även förbi en liten vattenstation för hundar, vilket uppskattades mycket.

/C

Saltå kafé

Sommaren innebär utflykter även en bit utanför Stockholm och en halvsolig dag styrde vi åter kosan mot Järna för att göra ett besök på Saltå kvarn. Fröken Fika är mycket förtjust i deras produkter och efter att ha ätit havregrynsgröt med Saltå kvarn-havre kan man aldrig gå tillbaka till andra märken - med andra ord var förväntningarna ganska höga.

Lokalen där kaféet är inrymt är inte den roligaste. Dessutom var det ganska mycket folk vilket gjorde att det blev mycket trångt och det tog (för) lång tid innan vi köat oss igenom - något som kan sänka humöret något. Inredningsmässigt hade man kunnat önska att kaféet lagt ner lika mycket kärlek som på sina bakverk.

Då inte hundar var välkomna upp på verandan satte vi oss på en liten ö strax utanför där det fanns bord. Lummigt runt omkring med lite porlande vatten gjorde det riktigt mysigt även om jag av någon anledning inte gillar att sitta på smågrusplan.

När Herr Fika äntligen tagit sig igenom kön kom han i alla fall med en ost- och skinksmörgås som verkligen var god. Det var länge sedan jag åt en sådan smakrik skinka! Även tårtbitarna som han köpt (på vinst och förlust eftersom jag inte hade möjlighet att komma in och titta på utbudet pga trängseln) var väl tillredda och härligt smakrika.

Under kaféet finns en liten butik där man kan köpa Saltå kvarns produkter och bröd.  Känslan är lite gammaldags och det känns bra att välja bland ekologisk och närproducerad mat. Lite lustig är det dock att priserna är högre här i deras egen butik än om jag skulle handla den amma på mitt lokala ICA. Men lite havregryn, vetemjöl och juicer samt ett bröd fick följa med hem i alla fall.

Jag är lite kluven över detta ställe. Det är ungefär som att se en favoritfilm med en skådespelare som man verkligen älskar. Sedan ser man recensioner och intervjuer med skådespelaren om filmen och så helt plötsligt försvinner den där magiska känslan som fanns innan. Mystiken är bruten och det blir inte detsamma igen. Det som bakas och serveras på Saltå Kafé är verkligen gott och jag är absolut villig att betala lite mer för ekologiskt och närproducerat med rena produkter men miljön som detta görs i förtar tyvärr känslan något så i fortsättningen bakar jag nog själv med deras produkter.

/C