Waxholmsbagarna

Waxholmsbagarna hade länge endast ett bageri utan servering dit man kunde komma och köpa sitt bröd men för ett par år sedan tog de över Zanders gamla lokaler. Så nu finns Waxholmsbagarna på hörnet vid Söderhamnsplan. Uteserveringen blickar ut över gästhamnen och allt borde vara frid och fröjd.

Tyvärr är lokalen helt själlös och totalt ocharmig. Hade man graderat mysighetsfaktorn så hade den nog fått -5, vilket är väldigt trist. Det är som att sugas tillbaka till en Domuskafeteria från -85. Enda skillnaden här är att allt fikabröd faktiskt är bakat på plats.

Jag har verkligen försökt undvika Waxholmsbagarnas lokaler så gott det går men i veckan var jag och vänner där och fikade (ombyte förnöjer, tja eller något...). Det blev en latte och kladdkaka med äkta vispad grädde. Latten var besk och kladdkakan alldeles för söt. Det vanliga kokkaffet hade nog stått i sin kanna väldigt länge eftersom den brända smaken slog igenom ganska kraftfullt. Den enda glädjen var det trevliga sällskapet!

MEN även om jag inte direkt kan rekommendera Waxholmsbagarna som ett bra fikaställe så bakar de de absolut godaste bullarna jag någonsin ätit. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att åka ut till Vaxholm bara för deras bullar och längder! Deras smörbullar med flagad mandel kan göra hela min dag (och då är jag ingen bullfantast).

Så om ni någongång är i Vaxholm så gå in till Waxholmsbagarna och köp med er bullar och ät dem någon annanstans, äsch, köp två var på en gång när ni ändå är där. Även semlorna som kommer efter jul är värda att mumsa på!

/C

Prinsesstårtans vecka

Sista veckan i september är det prinsesstårtans vecka. För varje såld prinsesstårta går 10 kr till kronprinsessan Victorias fond. Om man inte orkar äta en hel tårta så kan man ju naturligtvis äta en prinsessbakelse istället och då skänker man 2,50 kr till fonden.

Vem kunde ana att de enda som behövs för att göra livet bättre för någon annan är att gå och fika! Så passa på i helgen och stöd kronprinsessan Victorias fond!

/C

Xoko

På Rörstrandsgatan, S:t Eriksplan är dessertbistron Xoko (läs chocko) belägen. Xoko drivs av Magnus Johansson som lever sitt liv för desserter och choklad. Eftersom jag också älskar desserter och choklad är detta definitivt ett ställe i min smak. Xoko har vunnit gulddraken och blev utsedd till årets konditori 2008. Magnus har även varit ansvarig för Nobeldessertena de senaste åren och bakverken håller hög klass. Här fuskas det inte med tillsatser utan ingredienserna är om möjligt ekologiska och närproducerade.

Lokalen är modern men med en varm känsla där man använt skiftande ljus i grönt, orange och rött som stämningssättare. I gränslandet mellan eftermiddagskaffet och middagsdesserten så ändrar lokalen dessutom karaktär och går från ett modernt kafé till en intim dessertbistro. På fredagar har man afterworkmingel, där man kan äta pinchos och dricka ett glas vin eller en utvald öl. Xoko anordnar även kurser i chokladprovning för den som vill lära sig mer om choklad och chokladens historia.

Xokos paraddessert är Xokopolen men är man inte sugen på sötsaker så serveras det även lunch och lättare maträtter. På helgerna kan man äta frukost och jag måste erkänna att frukosten med nybakade scones och Champange låter helt underbar.

Om man vill ha mer choklad rekommenderar jag varmt den årliga chokladfestivalen på Nordiska museet som 2008 anordnas 10-12 oktober och där Magnus Johansson är en av arrangörerna.

/C

Café Linderholm

Till Rådhusgatan 19 i Vaxholm och Cafe Linderholm kan man åka om man vill hitta en del av den Provensalska andan. Här har nämligen Gösta och Lena Linderholm ett galleri och ett kafé. Kaféet serverar vegetariska rätter inspirerade från Provence. Brödet som serveras till maten är helt underbart och äts med färskost, olivolja och örtkryddor.

Efter maten kan man frossa i en stor, nybakad bulle tillsammans med en latte eller en rykande kopp varm choklad.

Både mat och fika serveras på färgglatt porslin inspirerat av områderna kring medelhavet. Tavlorna på väggarna, porslinet och andra inredningsdetaljer kan man köpa i butiken som ligger i husets nedervåning. Även vissa möbler i lokalen är till salu.

Varma dagar står fönstrena på vid gavel i det gamla sekelskifteshuset och på vintrarna så är lokalen upplyst av levande ljus. Att sitta och fika på Café Linderholm är som att vara hemma hos sina gamla farföräldrar, mysigt helt enkelt.

/C

Sturehof slott

Sturehof slott ligger inte på Stureplan utan i Botkyrka kommun. Bilfärden dit är fylld av snäva krökar, dold sikt och man bör besitta en stort portion dödsförakt om man skall hålla tillåten hastighet. När man väl kommit fram till Sturehof som ligger vid Mälaren så är det helt klart värt resan.

Gården härstammar från mitten av 1500-talet även om huvudbyggnaden är från 1700-talet. Idag används det till konferenser och festvåning med det finns även övernattningsmöjligheter. Här ligger även Sturehofs krukmakeri, en konssmidesatelje samt en antikbod.

Kaféet är inhyst i södra flygeln från 1600-talet och mycket av inredningen är i orginal. Här serveras hembakade kakor, tårtor och bakelser men även lättare förtäring. Vackra dagar njuter man fikat bäst i den stora trädgården bland fruktträd och bärbuskar.

Sturehof har för alltid en speciell betydelse för oss och hit kommer vi nog fortsätta att komma då och då. På antikboden köpte vi nämligen vår första gemensamma inredningsdetalj för fem år sedan, en gammal antik skrivmaskin som fortfarande står i vårt hem.


/C

Hurtigs konditori

Efter en middag på Inferno så beslutade vi oss för att skippa efterrätten och istället hitta ett kvällsöppet kafé inne i Stockholm innan det var dags för ett efterlängtat biobesök. Kvällsöppna kaféer (som har öppet längre än till klockan 19) är inte helt lätta att finna, vilket är lite trist då det är minst lika trevligt att dricka sitt kaffe på maten och äta något litet sött efteråt i en miljö som är gjord för detta, dvs kaféer. Här har ju t ex Xoko profilerat sig men det låg för kvällen tyvärr i fel stadsdel men jag önskar att det fanns något liknande mer i centrala Stockholm.

När vi promenerade Drottninggatan ner så bestämde vi oss för att stanna till vid Hurtigs Konditori, som har öppet till kl 21 i alla fall. Detta har ju i många år varit ett klassiskt konditori som ganska nyligen fått sig ett ansiktslyft. Numer är lokalen någon form av crossover där man fortfarande har försökt bevara svensk kafétradition samtidigt som man lagt till en Osmansk touch med persiska mattor, snirkligt tyg och enorma speglar. Hur som helst så är det någonting i atmosfären som saknas. Vi kan inte sätta fingret på det men någonting mer skulle behövas för att det skall kännas mer trivsamt.

Utbudet är brett och även om bakverken inte är hembakade så känns det frestande att stå vid disken och valet av bakverk är inte helt enkelt. Då vi var relativt mätta efter middagen så nöjde jag mig med en latte och en liten gobit vid namn Hurtigs special. Kakan var något söt men den har gett mig ett upplägg inför julgodiset, vilket jag återkommer till. T valde en skål med vaniljyoghurt och färska bär som såg väldigt inbjudande ut.

Latten som serverades i halvstora latteglas kostade 37 kr (!). Dessutom var kaffet väldigt beskt och alltihopa smakade verkligen inte gott, en stor besvikelse med andra ord.

Heder skall dock ges till den servicemindade kafépersonalen som försökte blidka ett gäng missnöjda kunder som fått isig glass. Jag har nämligen läst äldre recensioner på nätet där man kritiserar Hurtigs för sitt dåliga kundbemötande men nu har man nog tagit till sig kritiken (eller bytt ägare...)

Hurtigs har ingen egen sida på nätet men som kuriosa kan tilläggas att den svenska stickföreningen knitting in Stockholm har i samarbete med Marias garn haft sina möten på Hurtigs och det kan jag tänka mig är en trevligt tillställning.

/C

Födelsedagskalas

Från det att man firar sitt första levnadsår och framåt ska man dels fira sin egen födelsedag men även gratulera nära, kära, vänner och bekanta. Det är alltid spännande att gå på födelsedagskalas, stämningen är oftast god och lika så de bakverk som värden eller värdinnan bjuder på.

Födelsedagstårtan speglar ju ofta födelsedagsbarnets tycke och smak och är en del av jubilarens personlighet. Beroende på tid, ork, ålder och intresse så kan tårtorna variera avsevärt. När jag firar födelsedag så bjuds det ofta på någon form av chokladtårta och även om jag har vänner som är lite mindre förtjusta i choklad så får de snällt anpassa sig på min egen dag, lika väl som jag anpassar mig efter deras tycke och smak på deras födelsedag.

Jag måste erkänna att även om jag tycker att det är kul att baka så har jag de senaste åren faktiskt köpt färdiga tårtor på lokala konditorier med varierande resultat.

Chokladhuset i Nynäshamn som gör fantastiska Franska chokladtårtor och på dörren till ägarinnans tårtverkstad så står det att om man har ett akut chokladbehov kan man alltid ringa på i Villan för att få behovet tillgodosett.

I Täby ligger Tårtverkstan och där kommer jag avlägga en visit nästa gång det blir min tur att bjuda nära och kära på tårta. Hos Åsa kan man både köpa färdiga tårtor men även allt man behöver för tillverkning och framförallt för att dekorera av tårtor.

Om man nu inte har tillfälle att bege sig till Täby, men ändå vill göra något roligt med sin tårta så kan man köpa dekorationsmaterial på Tårtdecor. Vill man ha mer inspiration för att göra sin tårta personlig så finns tips och inspiration på pysselsidan Skapligt enkelt.

/C

Gateau - Näsby Park/Djursholm

På 80-talet var Gateau en av landets ledande konditorikedjor. Under 2007 sålde man det sista kaféet för att satsa helhjärtat på sina brödbutiker som finns på tio ställen runt i Stockholm. Dock kan man fortfarande stanna till för en fika i brödbutikerna även om lokalerna i sig inte är de mest mysiga att sitta i utan det känns mer som om man sitter på ett sterilt sjukhus.

Huvudintriktingen på verksamheten är ju just brödförsäljning över disk och man säljer även delikatesser så som chokladpraliner, smaksatt flingsalt, kaffe, marmelader och annat gott. I sortimentet ingår bland annat små styckebröd med valnötter som rekommenderas varmt. Varje vecka har man veckans bakverk, men de gånger vi varit in är det nästan alltid slutsålda så det gäller att vara i tid.
Latten, som går att få i en mängd variationer bl a soja, serveras av praktiska anledningar i pappmuggar men beställer man kaffe får man en egen liten pressobryggare på sin bricka.

Lite lustigt är det att man i butiken i Djursholm har områdets postboxar inhysta hos sig. Smart eller galet, välj själv...

/C

Tösse

Tössebageriet slog upp sina portar hösten 1920 och har sedan dess legat i samma lokal på Karlavägen, Östermalm. Lokalen är ganska liten men varm, intim och ger en klassisk konditorikänsla med kristallkronor som hänger från taket. Under årens lopp så har man varsamt renoverat lokalen och har då valt att lämna detaljer som har varit med från början som t ex kaklet i fönstersmygarna.

Konditoriet ligger granne med Östra Real och atmosfären känns lite öfre Östermalm men absolut inte snobbig. Personalen har ett varmt leende på läpparna och ger ett mycket professionellt och omtänksamt bemötande. Med jämna mellanrum kommer det in äldre gentlemän med rock och hatt samt damer med jeans, quiltad jacka och keps för att köpa sitt bröd.

På Tösse kan man få minst sju sorters småkakor, bullar och bakelser. Allt är bakat i egen regi och ambitionen är att bara använda kvalitetsråvaror, något man till och med vidhöll under andra världskrigets ransoneringar. Chokladsortimentet är egentillverkat av ekologiska ingredienser och chokladmoussebakelsen, toppad med kolasås, fudge, marshmallow och rostad mandel smälte i munnen. Latten hade en bra balans, rätt temperatur och till den fick man en liten bit Tössechoklad.

Höjdpunkten var dock den äppeltoscabulle som jag och T delade på. Det var som att förflytta sig tillbaka till barndomens hembakta bullar och vi båda kände oss som Anton Ego, matskribenten i Råttatouille när han smakar Remys mat för första gången.

Vi har varit här en gång tidigare men då lyckades vi inte få en sittplats och nu förstår vi varför. Konditoriet har öppet alla dagar i veckan men det kan vara klokt att ha en alternativ plan om man inte känner för att vänta på ett bord, speciellt på helgerna. Hit kommer vi definitivt att återvända, om så bara för att köpa med oss hembakat bröd och Toscaäppelbullar.

/C

Kladdkakefeber

Efter mitt inlägg om kladdkakor så ser jag artiklar och tips överallt om dessa bakverk. Till och med på min reklamlista så kom det upp en hemsida som bara handlade om just kladdkakor.

Expressen.se har ju ett samarbete med Allt om mat och just nu har de en artikel om att kladda till det med en kladdkaka. Är det så att kladdkakorna håller på att få ett uppsving igen? Kakan i sig är ju ett klassiskt bakverk som nu förhoppningsvis håller på att få en renässans.

Någon dag skall jag ta med brorson N, 8 år, på chokladkakeprovning i Stockholms kaféflora. Killen är en självutnämnd expert på just chokladkakaor (kanske går det i släkten) och han har en stark åsikt om att Thelins Konditori inne på Fältöversten bakar de godaste chokladkakorna i stan.

Själv fastnade jag för denna GI-insprirerade chokladkakan under sensommaren. Kakan bakas på dinkelmjöl, råsocker och kesella vilket gör att den får en lätt syrlig smak som passar utmärkt med höstbär och lättvispad grädde. Närmare jul blir det nog filéeade apelsinklyftor istället.

Fjäderlätt Chokladkaka

3 st Ägg
2 dl Råsocker
1 dl Dinkelvetemjöl
0,5 tsk bakpulver
0,75 dl kakao
2 tsk vaniljsocker
2 krm salt
250 g Kesella

Vispa ägg och råsocker pösigt. Blanda de torra ingredienserna och sikta ner i smeten. Rör om och tillsätt sedan Kesellan. Häll smeten i en bröad springform.

Gräddas ca 25 minuter i nedre delen av ugnen vid 200 grader.

/C

Fikasensualism

Eller fikaporr som en lite mer burdus person skulle säga...

Jag spenderade söndagseftermiddagen på soffan framför TV:n och fastnade för Leila bakar på TV4. Normalt brukar jag inte ha ro att sitta och titta på dessa typer av program och i ärlighetens namn så är detta ren och skär tortyr för en sådan som mig. Att se dessa bakverk kreeras, det ena mer ljuvligt än det andra, får mitt snålvatten att rinna.

Det ser så enkelt och inspirerande ut att jag vill kasta mig upp ur soffan och in i köket för att sätta igång direkt. Jag tycker verkligen om att baka, det enda kruxet är att jag inte är lika förtjust i att äta det jag själv tillverkar. Så har det varit ända sedan jag var barn. Mammas hembakta bullar med kall mjölk var en sann njutning men när jag blivit stor nog att åstadkomma det själv så hade liksom suget försvunnit.

Men visst drömmer jag ibland om att få vara lika sockersöt som Leila (det skulle T gilla ;-)) och ha samma glädje och passion till bakverken som hon har. Skulle jag kunna tänka mig att äga ett kafé? Nej, aldrig i livet! Jag vill ju kunna njuta av bakverken själv. Men jag önskar verkligen att fler som Leila kunde öppna mysiga kaféer dit jag kunde gå.
Leilas recept kan man dock njuta av här och hemlighetsfullt bloggar hon om kommande projekt.

/C

Muffin Bakery - Linnégatan

Muffin Bakery har fyra lokaler i Stockholm; Fridhemsplan, Tegnérgatan, Drottninggatan och Linnégatan. Vi besökte kaféet på Linnégatan på Östermalm och allt som skrivs refererar till denna lokal.

Muffin Bakery var inte ett planerat kafébesök utan det var en slump att vi hamnade här. Innan jag bloggar så kollar jag alltid av nätet för att se om kaféet har en egen hemsida och Muffin Bakery har en gemensam hemsida för sina fyra lokaler. Det är alltid roligt att läsa hur ett företag presenterar sig själv och sin produkt och sedan se hur detta stämmer överrens med min egen upplevelse av själva besöket.

I detta fall fanns det tyvärr ingen likhet med hemsidan och mitt besök. Visst är det vackra ord om målet att återskapa känslan av barndomens hembakade bullar och bröd, fortfarande varma så att smöret smälter när man brer dem och det sätter definitivt ribban högt för verksamheten.

Hur blev det då? Jo den dumlekolachokladmuffin som jag fick kändes torr och lätt likstel men det är kanske priset man får betala en söndag? Hmmm... dumlekolamuffin förresten, tja, jo det hade nog kanske varit en hel dumlekola i muffinsen men spåret av den fick man leta efter. Jag måste erkänna att jag faktiskt ätit godare chokladmuffins på McDonalds, hur galet det än låter.

Hade jag läst på hemsidan först och sedan gått och fiktat med de förväntningar som hemsidan skapar så hade jag blivit grymt besviken. Kan man i så fall anmäla ett företag för falsk marknadsföring?

Latten i sig var god och välbalanserad men tyvärr lite kall för min smak, speciellt om man ska vänta på tillagad mat. Dessutom är jag inget stort fan av att dricka kaffe ur engångsmuggar om jag inte är ute på språng. Det bästa med besöket var en helt okej kyckling- och fetaostciabatta som serverades grillad med sallad till.

Lokalen är långsmal och målad i de obligatoriska kaffefärgerna, latte, chokladbrun och creméfärgat som moderna kaféer av detta slag har. Ena väggen har visserligen ett stiliserat foto på bakande barn men i övrigt är utrymmet så minimalistiskt att det inte finns en gnutta mysighet att frambringa. Det är definitivt något fundamentalt som saknas för att skapa en trevlig atmosfär.

Vi kom att diskutera just detta fenomen om vad man vill åstadkomma med en sådan lokal. Hur vill man att sina gäster ska känna sig när de "njuter" sitt fika? Måste det moderna ta död på atmosfären och känslan? Hur kommer det sig att lokaler som dessa ändå kan bli en mötesplats mellan människor?

Detta är inget ställe som jag kommer besöka igen men jag vet att Muffin Bakery på Fridhemsplan har fått mycket god kritik på bland annat Allt om Stockholm och kanske kommer jag att prova det någon gång men det lär dröja...

/C

Tips på kaféer!

Jag har en hel hög med kaféer som skall publiceras men vi är alltid på jakt efter nya fikaställen...

Jag vill jättegärna ha tips och förslag på kaféer som DU tycker att vi borde besöka. Framför allt söker vi ställen som inte är allmänt kända och omskrivna hundra gånger tidigare. Det skall vara kaféer med atmosfär, eller har det där lilla extra som gör att du skulle kunna tänka dig att komma tillbaka. Gärna mysiga höst/vinterkaféer. Är de dessutom djurvänliga är det ett extra plus.

Maila gärna mig på frokens76@gmail.com eller lägg en kommentar här nedan.

Tack på förhand!

/C

Café Puck

Vi hade en massa planer om dagen och så vaknade vi upp till regntunga skyar. Bland annat tänkte vi fotografera en del kaféer som jag gärna vill skriva om men som vi inte har några foton på. I dag var det dock inget bra fotoväder så vi la om våra planer.

Min goda vän L har tipsat mig att skriva om Café Puck på Hornsgatan på söder (det var många år sedan jag var där själv).

Café Puck har fått sitt namn efter den puckel på Hornsgatan som lokalen ligger på. Mitt emot står Maria Magdalena kyrka och dagen till ära var det bröllop. Med latten i handen iakttog vi genom kaféfönstret brudparet och dess följe när de försökte undkomma det ösande regnet. Vi får hoppas på det gamla ordspråket att regn på bröllopsdagen betyder lycka och rikedom.

Café Pucks lokal är målad i en varm gul nyans och lokalen är långsmal i ett och ett halvt plan. Den ruggiga dagen motades bort av tända ljus på borden, kandelaber i fönstret och i övrigt en svag och behaglig belysning. När jag satt där så insåg jag sommaren är slut och jag hoppas på en vacker höst där man kan kura ihop sig med någon god varm dryck på ombonade kaféer som just detta.


Fikautbudet på Café Puck var kanske något påvert och de massproducerade morotskakebitarna samt kärleksmumsen är inte riktigt min favorit. Jag fastnade dock för kyckling- och mosarellafocaccian samt, den höstlika dagen till ära, en äppelpaj. Dessa pajer finns på flera kaféer och jag har faktiskt undrat lite hur de smakar för de ser väldigt maffiga ut. Smaken var helt okej även om den nog hade varit godare om man värmt den något (det skall jag be om nästa gång).


Gästklientelet på Café Puck är 30+ och den lugna, gungiga, bossanovan som spelades i bakgrunden förstärkte den varma stämningen på kaféet. Hit kommer vi säkerligen tillbaka, då kanske efter en lång promenad på söder.

/C

Kalla dem vad du vill-bollar

Detta inlägg handlar ju naturligtvis om den berömda negerbollen som det hette när jag var barn och växte upp. Nu för tiden lär man barnen att säga chokladboll och jag måste erkänna att jag lite mot min vilja fallit in i detta och också säger just chokladboll.

Jag har många varma minnen just kring negerbollar. Alla ingredienser fanns nästan alltid hemma vilket gjorde det möjligt att slänga ihop när sötsuget blev för stort och det kändes lite vuxet att ha kaffe i bakverket. Jag minns den gången jag och min storebror skulle göra en omgång negerbollar när vi var ensamma hemma en kväll. Det slutade med att vi delade smeten i två bitar och gjorde varsin jättestor negerhandboll. Det tog visserligen lite tid att få ner dem i temperatur i frysen, MEN så gott det var att mysa i soffan framför movieboxen och någon cool ungdomsfilm från det glada 80-talet knaprandes på det hembakade.


När jag arbetade en sommar på ett summer camp (kollo) för pojkar i Vermot, USA så ville jag bjuda barnen på något typiskt svenskt. Jag kom då på den briljanta idén att göra svenska negerbollar. Jag hade dock inget recept utan ringde hem till pappa som gladeligen skulle faxa över receptet dagen efter. Campet var new age-aktigt och en mängd olika nationaliteter samsades på stället. Min humoristiska pappa fixade ihop ett recept som han faxade över som utlovat. När jag kom in på chefens kontor för att hämta faxet hade lustiga pappa skrivit NEGERBOLLAR med stor text över hela papperet som överskrift vilket kändes lite pinsamt. Negerbollarna blev hur som en stor succé hos de, lite skeptiska, amerikanska barnen. (De undrade om allt vi åt i Sverige var runt)

Här är i alla fall mitt recept på min barndoms negerbollar...

Negerbollar
4,5 dl Havregryn
1,5 dl socker
2 msk kakao
1 msk vaniljsocker
1 msk starkt kallt kaffe
100 g smör eller margarin
pärlsocker*/kokosflingor

*Har inte dagens pärlsocker blivit förskräckligt hårt? Förr i tiden så smälte pärlsockret i munnen, nu gör det bara skador på tänderna... ;-)

Nu när jag skriver receptet undrar jag om jag inte skulle tycka att det smakade väl sött. Det var nämligen ganska många år sedan jag gjorde en omgång. Lite mer kakao, lite mindre socker helt enkelt.

/C

Ulriksdals slottskafé

Bredvid Orangeriet vid Ulriksdals slott ligger slottskaféet. Första gången vi besökte kaféet, för ett par år sedan, var disken fylld med delicatobitar och tårtbitar från mandelbagaren som såldes till ockerpriser. Dessutom tog inte kaféet kontokort vilket jag upplevde som mycket märkligt. Eftersom vi stämt träff med goda vänner var det bara att bita i det sura äpplet samtidigt som jag lovade mig själv att inte återkomma.

Av en slump blev det dock så att vi återvände efter att ha missat buffén på Ulriksdals trädgårdscafé (om man söker på Allt om Stockholm så har de blandat ihop de två kaféerna) och vi vandrade vidare mot slottet.

Det visade sig att kaféet bytt ägare och utbudet förändrats till det bättre. Här fanns hembakade kakor, tårtor och annat gott. Innergården har fått en lite trivsammare känsla där det både fanns vattenskålar för hundarna samt mat/godis till dessa. Inne i kaféet finns det, för regniga dagar, tre rum som är inredda i ombonad stil och naturligtvis hänger kungen och drottningen som porträtt på väggen som sig bör.

Kaféets sortiment består till viss del av ekologiska produkter och för ett par kronor extra kan man erhålla en KRAV-latte. Det fanns dock bara ett litet krux med detta och det var att man inte valde att använda ekologisk/KRAV-märkt mjölk i latten utan bara i bönorna. Hur dumt är inte det? Om jag nu ändå som någon form av tänkande konsument gör det aktiva valet att betala extra för ekologiskt då vill jag, nej jag kräver faktiskt, att även mjölken skall vara det då den är ca 50% av en latte. Som tur var var inte sambon inne i kaféet när jag påtalade detta...

Om du ändå hittat hit så är det ju naturligtvis självklart att sedan promenera i slottsparken men även vidare efter Edsviken.

/C

Delicato

Delicatos reklam är helt fantastisk! Var gång jag ser en lastbil passera förbi med dessa enorma bilder på högar av dammsugare och chokladbollar får jag lust, att liksom en hund, jaga efter bilen. Att stå vid en busshållplats efter en hård dag på jobbet och stirra in i dessa bakverk kan närmast liknas vid tortyr. Att stå där med snålvattnet rinnandes och samtidigt motarbeta lusten att rusa iväg till närmaste inköpsställe kräver en hel del självdisciplin, i alla fall om man är som jag och gillar choklad.

Budskapet i reklamen är ju oerhört befriande i dagens "perfekta" och högpresterande reklamvärld där man ska äta rätt, nyttigt, vara snygg och på alla sätt och vis perfekt. Och jag måste erkänna att jag ibland kan njuta oerhört av en delicatoboll vid rätt tidpunkt i rätt miljö (även om det händer ganska sällan).

Den miljön är dock inte kafémiljön. Ett kafé som baserar hela sitt utbud på delicatos produkter samt mandelbagarens tårtor kan få mig att handlöst vända i dörren. Det finns ingen anledning till att 2008 servera dessa typer av bakverk och ta lika mycket betalt för dem som om det vore exklusivt hembakat. Nej, dessa sockerstinna transfettsbollar hör hemma på loppisar, idrottstävlingar (jo, jag förstår ironin i det hela) och på riktiga syltor. Absolut inte där jag har tänkt att njuta min helglatte med gosaker till i alla fall.

/C

Chokladogram

För ett par år sedan satt jag och min sambo och myste i soffan efter att ha ätit en god middag tillsammans och delat en flaska vin. Det var min födelsedag och som det ofta blir så delar man sin tid mellan romantiska blickar på tu man hand och glada telefonsamtal från nära och kära.

Dagen till ära såg vi någon kärleksfilm och livet var underbart. Plötsligt ringde det på dörren och vi båda undrade vem det kunde vara då vi inte väntade något besök. Sambon öppnade i alla fall dörren och där stod en bud från chokladogram.se med en påse i handen.

Det visade sig att mina underbara vänner M&T hade skickat en stor ask med Belgiska chokladpraliner i. Detta var den godaste och roligaste överraskning någon av mina vänner gjort och de visste precis vad som gick hem hos mig. Detta blev pricken över i:et på en i övrigt fantastisk födelsedag.

Än idag kan jag gå och småhoppas på att det helt oväntat skall ringa på dörren och utanför står en man med choklad att leverera...

/C