Efter att ha skrivit på Fikatipset ett tag inser man problematiken och det som Fröken S redan beklagat sig över. Det är inga som helst problem att skriva om riktigt bra fik och kaféer och det är lika lätt att såga de riktigt dåliga. Problemet är alla dessa mellankaféer, de som bara är och inget mer. Varken bra eller dåliga, inga bestående minnen - bara lagom, mellanmjölk och tillfredsställelse för stunden. Tyvärr är Delantina ett av dessa ställen.
Lite oturligt kanske, besökte vi Delantina på Östermalm veckan efter att vi varit på Bianchi café & bicycles. I den jämförelsen blir Delantina lite som ett enkelt kvarterskafé. Temat är italienskt här också och man tar lika seriöst här på sina biscottis, canolis och sitt kaffe. Utbudet känns dock lite magert men det kan bero på att vi tydligen kom dit samma dag som man öppnade efter semestern.
Om det finns nåt som gör Delatina lite unikt så är det deras väldigt små smakbitar och sötsaker. Även här jämkar vi våra smakupplevelser till lagom, då Fröken tycker att hennes choklakaka var utmärkt och smälte i munnen medan min cannoli var tråkig och torr. Helheten blir därför att Delantina mest passar som just ett stillsamt och ett alldeles lagom kvarterskafé och inte något man vallfärdar till, för det lilla extra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar