En klarblå, mysig höstsöndag kräver lång hundpromenad på Gärdet och Djurgården och en välförtjänt fikapaus längst ut på Hundudden på Kafé Kruthuset. Just en dag som denna är det hårt tryck och långa köer till kassan, så vårt besök kanske inte är representativt för hur det brukar vara här. En besökare i kön berättar världsvant att Kruthuset har öppettider som är anpassade efter när folk vill spatsera på Djurgården och speciellt aktivt är det här på helgerna. Kanske lite väl aktivt, eftersom nästan allt är slut och utplockat i diskarna när vi är här - och då är det ändå nästan tre timmar kvar till stängning. Kökspersonalen sliter febrilt för att langa ut nya mackor och kladdkaka. Det är lite kaotiskt i lokalen av mycket folk och väldigt stressad personal som jobbar så svetten lackar.
Huset härstammar redan från 1600-talet och har kanske mer museala förtjänster än att vara en effektiv lokal för kafénäring. Det är tjocka väggar, väldigt högt i tak och minimalt ljusinsläpp. Trångt blir det också, när man arrangerat kön i en ögla inne i själva kafédelen. Historien förtäljer att det var fältmarskalk Erik Dahlberg som sägs ha fått i uppdrag av dåvarande kung Carl XI att bygga denna krutförråd med närhet till vattnet. I och med att det är en så vacker dag så väljer vi att sätta oss utomhus och njuta av Lilla Värtan och båtbryggorna. Allt inramat av vackra träd i orangea, röda och gula färger. Något man noterar direkt är den tystnad som råder. Det känns väldigt vilsamt att bara titta på flanörer och båtar som passerar förbi.
Fikatipset tippar på att man besöker Kruthuset mestadels för miljöns skull och inte för fikat. Fikat är genomsnittligt, som på vilket konditori som helst. Beskt kaffe och bake off-fika. Kladdkakan är hemmagjord men för mäktig. Vi har överseende med det, då det ändå finns många positiva saker att nämna istället. Som att hundar är välkomna på Kruthuset, som att utsikten utomhus är fantastisk och att det är så kontemplativt tyst ute. Att promenaden till och från stället är Stockholm när det är som bäst.