Gast

På lördagen tar Fikatipset en tur till ett ställe som blivit liggande på vår "måste-besöka"-lista en längre tid. På en oansenlig stump av Rådmansgatan 57, vid Spökparken ligger Gast i gamla Matdistriktets lokaler. Det första man slås av är den roliga spökloggan i neon som återkommer överallt i och utanför lokalen. Lokalen i sig är vacker, ljus och rymlig, L-formad med högt i tak och stora bågformade fönster ut mot gatan. Om det beror på att Gast nyligen var nominerade till Gulddraken i kategorin kafé, eller om det bara är ett populärt ställe är svårt att säga. Fikatipset kan i alla fall konstatera att det är fullsatt i lokalen, lätt sorligt och att det är ett högt tryck.

Vi tränger in oss vid ett litet bord och eftersom det är rätt utplockat i disken äter vi en bit rulltårta och en toscamazarin till vårt kaffe. Nu är ju vi lite skadade vad gäller kaffe och brukar kunna avgöra direkt, bara vid en snabb titt på kaffeytan, om det är en god kaffe eller inte. Det här ser man direkt, på den lite brända ytan, att det kommer en rejäl dos beskhet i munnen, om man inte antingen skrapar bort skummet eller blandar i det i resten av kaffet (och därmed riskerar att få hela drycken besk). Vi lyckas ändå rädda kaffet, genom att skrapa bort det värsta.

Fikat är helt ok (levererat från dels det egna bageriet och dels från Bakery & spice), lokalen är mysig, stämningen är god och det är dessutom hundvänligt. Fikatipset anar också att man egentligen borde äta här, snarare än fika, för maten som kommer in till grannborden ser väldigt god och fräsch ut. Personalen känns också glad och service mindad, trots det höga tempot. Vi konstaterar också att andelen kvinnor i åldern 18.25 är väldigt hög. Överhuvudtaget är könsfördelningen på Gast 80/20 i kvinnlig favör och nästan alla ser likadana ut. En slags vit övre medelklass, som varken vill definiera som Södermalm eller Östermalm.

MR Cake

På onsdagen var det så dags att äntligen besöka höstens mest emotsedda kaféöppning. Onekligen spänns bågen med stor hype, en Roy Fares som syns överallt i tv och en kändistät premiär för en vecka sen. Roy Fares och Mattias Ljungberg från Tösse bageri slår ihop sin påsar och gör det i en till synes märklig miljö: i den gamla gråbrutalistiska arkitekthögskolan - även vid flertalet tillfället utnämnd som Stockholms fulaste byggnad. I MR Cakes nuvarande lokaler låg tidigare ett garage men av detta syns ingenting.

Fikatipset förvånas över hur stor lokalen är men hur man samtidigt fått in en intimitet och mysfaktor. Det är genomtänkt, med rolig konst på väggarna. Det är också förvånande att det är så högt tryck, trots att vi besöker stället en vardag, när folk fortfarande borde vara på, eller på väg ifrån, jobbet. Stället är fullsatt och det är hela tiden köer till kassorna, vilket gör att personalen ser lite svettigt stressade ut. Herr Fika noterar också att det är en våldsam övervikt kvinnor på MR Cake. Utan överdrift är det 90% kvinnliga kunder.

Det sätts ytterligare press och frågetecken, när vi beställer en tårtbit, en Prince cake - för 75 kronor biten. Går det att motivera ett så högt pris för en bit tårta? En Prince cake är som ett kärleksbarn mellan den svenska prinsesstårtan och en betydligt större amerikansk cake, med extra lager, grädde och strössel. Så ju mer vi funderar på det... ja, 75 spänn är motiverat. Av två anledningar: att tårtbiten är så galet stor att den gör sig perfekt att dela på och 37.50 för en tårtbit är ett acceptabelt pris. Den andra anledningen är, hands down, att det här är typ den godaste prinsesstårtehybrid Fikatipset ätit, på många, många år. Trots sin storlek så är det så lena och fina smaker och så fantastiskt gott.

Kaffet är perfekt och sen ger vi oss på att dela på en bulle också; en brioche med hallonsylt och hackade pistagenötter. Nu må det här betyget komma ut på ett märkligt sätt men för Herr Fika känns smakerna som Polen 1981 och det är kanske ingen komplimang. Men om man då lägger till att ett kommunistiskt Polen -81 hade just såna här bullar på sina bagerier och att det påminner Herr Fika väldigt mycket om barndomen - så är det ett fantastiskt betyg. Det är väl vad alla kockar och bagare alltid refererar och drömmer sig tillbaka till: sin barndoms smaker. Kort sagt, Herr Fika är tillbaka på mormors gata och bullen är i all sin nostalgi drömskt god. Fikamässigt finns det ingenting att invända mot.

Fikatipsets gamla käpphäst, den heliga treenigheten för ett lyckat kafé (smak, bemötande och miljö) infrias också. Kanske är även miljön genomtänkt. Hur den norra delen av Rådmansgatan och Danderydsgatan skulle bli ett nytt nav - hur de nya kvarteren runt Engelbrektskolan, hur bostadsboomen uppe vid KTH skulle göra gamla Arkitekthögskolan till en alldeles perfekt plats att ha ett kafé på, eftersom det ligger i ett naturlig flöde mellan Valhallavägen, tunnelbanan och Karlavägen.

Så infriar MR Cake stora förväntningar? Ja. Det är en homerun, ett basebollslag ut ur arenan. 

Johan & Nyström

Ledig lördag på ett soligt Södermalm och Fikatipset landar efter lite letande på Johan & Nyström på Swedenborgsgatan. Frågan för dagen är: vad köper man om man vill bjuda ex amerikaner, eller valfria turister, på något typiskt svenskt i fikaväg? Kaffe förstås. Lakrits? Plockgodis? Mums-mums? Polkagrisar? Stället är i alla fall fullpackat (som varenda kafé är kring Mariatorget denna lördag) och vi hamnar i ett hörn på den här nischerna som Johan & Nyström har överallt, istället för vanliga soffor. Det är ju lite ungdomligt och laidback sådär.. men är det praktiskt? Är det skönt? Nja...

Fikatipset är sen lite kluvna kring vårt fika. Vi testar mums-mums-bakelserna, överdragna i choklad och krossade nötter och fru Fika tycker att den är jättegod medan herr Fika tycker att det smakar som en varm 88:an. Stället har gjort en grej av att ta sitt kaffe på största allvar och det är på gränsen till nörderi men samtidigt är kaffet onekligen väldigt gott, så vi kan inte klaga på det.

En bonus på Johan & Nyström är väl annars den öppna lokalen, ljuset och möjligheten att bara glo på folk. Det är öppensinnat och glatt. Strid ström av kunder. Som ett tvärsnitt av kliché-Södermalm: en hel del hipsters, det är gaytätt och självklart finns här ett tjejgäng med halvfärgat hår som kunnat platsa i Girls-ensemblen. Läget på lokalen är gemytligt, perfekt på ett urbant gatuhörn.

Fikabaren

Då börjar fikaterminen så sakta rulla igång igen och Fikatipset styr bilen mot Södermalm för att göra ett nedslag på Fikabaren på Södermannagatan. Positivt är att stället är hundvänligt, så Skrik & panik är välkomna in de också (om de uppför sig). Känslan i lokalen, inredningen och personalen signalerar väldigt mycket hipster och väldigt mycket 2016. På gott och ont, om man gillar att synas i rätt sammanhang och vill framstå som en person som hänger med - så är Fikabaren ett ställe för dig. Om man istället värderar själva fikat högre än de yttre attributen och tidsandan, så kanske ett mindre ängsligt ställe är att föredra. Inredningen är avskalad i betong, metall och mörka trädetaljer. De få tavlorna på väggarna har urbana motiv. Det är ekologiskt, odlat under schyssta förhållanden, gröna smoothies och den tidstypiska chiapuddingen.

Redan i dörren möts vi av en skylt som lovar "ovanligt gött kaffe". Det känns lite som avsides vägkrogar ute i Sverige som utlovar "god mat". Fikatipset kan inte riktigt enas om vi verkligen tycker att kaffet var så ovanligt gött. Det har en syra i sig som säkert kan dela kaffeälskare i två läger: gött eller inte alls gött.

Vi läser på en annan fikablogg att "bakverken hämtas från Dessert & Choklad Stockholm, vilket borgar för kvalité." Nja, det beror väl helt på vilken DAG de hämtats...? Kanelbullen var så torr att den kunnat användas som dörrstopp och då spelar ju ett flådigt leveransbageri inte så stor roll. Nötkakan var ok, om än mastig och den lilla äppelkakan är saftig och fin, så den får tummen upp. Sammantaget är det här dock ingen Fikatipset-favorit, trots att det har ett attraktivt flöde mitt i Sofo. Fikat är ojämnt och lokalen känns steril och lite hipsterängslig, ett sånt ställe det går 13 på ett dussin av. Vill man ha något liknande och bättre föreslår vi en tur till Pascal eller Il caffé. 

AB café

För er som undrar var Fikatipset tagit vägen så har vi tagit en liten sommarsemester. Nu laddar vi batterierna inför sensommaren och hösten med nya fikatips, eftersom de gamla börjat ta slut och många ställen också stänger för sommaren. Ett antal nya ställen är på väg att öppna inom kort och då är vi också tillbaka! Innan dess vill vi dela med oss av ett besök på AB café i Hägersten / Telefonplan, som vi hade nöjet att besöka denna helg.

Det tar inte många minuter att inse att hypade AB café bekräftar våra fördomar om området. Vi har hamnat mitt i ett hipsterghetto. Det är förstås inget fel i det men den stillsamma alldagliga funkismiljön rimmar lite konstigt med den lite smått anstränga publiken. Utbudet är inte jättestort men det som serveras ser gott ut. AB café spänner också bågen när man hävdar att de (enligt DN) säljer Stockholms godaste bulle: toscabullen. Spoiler alert: nej, det är inte stans godaste bulle, även om den är helt ok.

Kaffet på AB café är väldigt gott och miljön är charmig. Något vi slås av på den lilla uteserveringen är tystnaden i området. Trots att vi inte befinner oss allt för långt ifrån E4:an så är fågelkvitter och andra gästers focaccia-tuggande det enda som stör tystnaden. Det känns befriande och väldigt idylliskt. AB café är väl värt en omväg - om så bara för att sitta ner och titta på folk för en stund.