Fikatipset önskar god jul med en dubbelrecension

Så återigen lackar det mot jul och en helt ledig helg innebär att Fikatipset, mellan shopping och paketinslagning, också hinner med två nedslag i fikats underbara värld. På lördagen får vi ett sug att inte åka och besöka något nytt ställe, utan istället åka till en av våra gamla favoriter. Så Fikatipset tar bilen, Skrik & Panik (hundarna) och drar till Alvik för att än en gång besöka Heléne Johanssons fikapärla Brioche. I julstressen och den bitande kylan är det just idag fullsatt till sista plats och inte helt lätt att köa sig till någonstans att sitta men tålamod är en dygd och snart kastar vi oss in i en lucka likt stressade parkeringsplatsjägare i valfritt köpcenter såhär års. Inte riktigt vår uppfattning av hur man avnjuter den perfekta fikaupplevelsen men det får duga. Brioche är som alltid livligt, ombonat, hemtrevligt och gott. Alltid gott kaffe. Fru Fikas karlsbader med choklad är smarrig och herr Fikas hjortron- och vaniljbulle är finfin den också. Däremot delar vi på en clementin- och choklad/valnötsbakelse som kanske inte prickar helt rätt. Fikatipset är nog av uppfattningen av mandariner och clementiner visserligen är juliga och goda att äta som de är men att de är knepiga som smaksättare. Ofta är de så milda i smak när de ska tillsättas i desserter att de riskerar att försvinna och att andra smaker tar över. Eller att det helt enkelt inte smakar någonting alls. Så är fallet här. Brioche är dock fortfarande en av Fikatipsets favoriter och det kan ingen clementinmousse ändra på. 

På söndagen fortsätter julstökandet men också en åktur ut till Sigtuna och julmarknaden på Steninge slott. En anledning till att vi valde att åka hit är att det är hundvänligt, både julmarknaden inomhus men också i kaféet. Dessutom hinner herr Fika bli lite star struck då Skrik & Panik stiftar bekantskap med en gammal hockeyhjältes franska bulldog. Därefter blir det så fika på Steningekompaniets kafé och restaurang. Också här är det väldigt mycket folk men vi lyckas trycka in oss bland julshoppare, barnfamiljer och hundägare. Tyvärr är inte fikat speciellt bra och det anar vi nästan på en gång - bara på de små detaljerna. Först och främst så är priserna rätt höga, sk "för att vi kan-priser" och Fikatipset har ingenting emot höga priser egentligen - men då får också man prestera kvalitet därefter. Då är det inte ok att servera fabriksbakade och snustorra lussekatter för 30 kronor. Dessutom serveras vi en latte för 43 kronor som är vidrig. Det anar redan från början, när latten serveras och är alldeles alldeles för upphettad. Latte ska inte serveras i en sån temperatur att man inte ens kan ta tag i dricksglaset utan att rycka undan av smärta. Värmen sätter sig på smaken och det gör hela latten genombesk. Så där sitter vi med en besk kaffe (som inte går att dricka på fem minuter) och en torr smaklös bulle. Det är tur att man har trevligt sällskap i alla fall. Enda räddningen är en liten hallon- och tryffelsprinklad chokladboll, som är helt ok. Dessutom är miljön inne i stenladan charmig och pyntad. Slottsbyn i sig är också sevärd (speciellt på sommaren) och promenadvänlig men vi åker inte hit för att fika igen.

Hennys café, Karby gård

Helgen i Fikatipsets hus har varit kaotisk med adventsbak och fikamingel men under lördag hann vi också med en tur ut till Karby gård, för att slå två flugor i en smäll: gå på julmarknad och passa på att fika samtidigt. Karby gård ligger på väg ut mot Täby kyrkby och Hennys café ligger inhyst i huvudbyggnaden. Det är så klassiskt och traditionellt det bara kan bli och det ska erkännas att vi i Fikatipset drar ner medelåldern en del med vår närvaro. När vi avverkat den lilla julmarknaden (inomhus) så bänkar vi oss vid ett juligt och inbjudande Henny's.

Trots att Hennys café är väldigt klassisk och nu såhär i december har ett jultema så blir vi ändå lite överraskade av bakverken. Saffransgifflarna är intressanta, om än lite platta men däremot är dammsugarna med pepparkaksfyllning riktigt härliga och lena i smaken. Kaffet är tyvärr bara termoskaffe men det kanske passar för en genuint fik som Hennys.

En av Hennys nackdelar är att kaféet bara har öppet på helgerna och att tillgängligheten inte är den bästa. Bor man inte i närheten eller har bil så är kanske inte Hennys det spontana förstahandsvalet, även om gården också kan locka med kulturcenter, utställningar och konsthantverksbutik. Däremot tror vi att gården är minst lika inbjudande och mysig sommartid, när man kan sitta ute på verandan.

Lillebrors bageri, en minirecension

På en fredag eftermiddag beslutar sig Fikatipset för att göra ett besök på ett nyöppnat bageri i Vasastan. Det enda vi egentligen vet om stället är att Petrus bageri vid Mariatorget tipsat om det på sin Instagramsida - så vi drar dit i tron att Lillebrors bageri tagit plats i gamla Xokos lokaler på Rörstrandsgatan. Väl framme märker vi att igenbommade Xoko fortfarande är igenbommat och att dessutom trottoaren framför lokalen är uppgrävd. Fikatipset anar att vi blivit felinformerade. Nu visar det sig att Lillebrors bageri istället ligger snett mittemot Xoko, i gamla nedlagda Emmas kafés lokaler. Tyvärr en väldigt liten lokal.

Lillebrors bageri har vid vårt besök varit öppet i ungefär en vecka och det framgår med all tydlighet att man öppnat först och funderat på logistiken, renoveringen och slutfinishen i andra hand. Det vore inte rättvist av oss att ens recensera stället - då kafédelen och sittplatserna inte är byggda än och disken med bakverk bland annat består av en lös planka och en hel del ofärdigt snickeri-arbete.

Så vår omdöme är att bullarna vi åt var goda (nästan sådär knäckiga i botten) men att vi gärna avnjuter dem på plats nästa gång, när det finns någonstans att sitta. I nuläget kan man bara sitta ute på ett par bänkar (som fluffats upp med pälsskinn) utanför entrén. Det kändes lite för kallt och mörkt för det.

Lundins konditori

Lördagen försvann utan att Fikatipset hann fika och på söndag morgon funderar vi kring frukostbordet på var man ska skulle kunna åka. Idéerna börjar ta slut och det känns som att vi varit nästan överallt vid det här laget. Vi kanske rent utav blir tvungna att skicka efterlysningar på fikatips till er läsare? I slutändan bestämmer vi oss för att nappa på ett tips vi fick för ett tag sen från en av stans mest etablerade bagare. På frågan var hen själv brukar fika när inte tiden spenderas i det egna bageriet fick vi många självklara och bra tips men också ett ställe vi inte varit på. Så Fikatipset styr söderut mot ett snöigt Västertorp. Vi hamnar på Lundins konditori.

Jag tror vi nästan ögonblickligen tittar på varandra och tänker: var det verkligen det här stället hen tipsade om? Det måste ha hänt någonting här? Ett missförstånd? Ett ägarbyte? Va? Lundins vintern 2016 är ett väldigt klassiskt konditori (med allt vad det innebär av alldeles för söta tårtor / bullar / bakelser) och inredningen är lite sorglig och eftersatt. Som att stället fastnade i en tidskapsel 1985 och precis kommit ut igen. Det är lite sjabbigt, lite oorganiserat och rätt omodernt. Vi är osäkra på om det kan vara så att Lundins bytt ägare, då det dessutom är så att stället ligger vägg i vägg med en pizzeria - som man kan gå emellan de två ställena. Dörren mellan lokalerna öppnas några gånger och helt plötsligt luktar konditoriet pizza och sur vitkålssallad.

Fikatipset betvivlar inte att allt som bakas på Lundins kommer från ett eget bageri. Ambitionen är säkert hög men fikat är inte jättebra. Det är tyvärr de gamla konditoriernas stora problem nu för tiden - att mycket är så osofistikerat och över-sött.  Man bakar allt såsom man alltid gjort och smakerna är inte så uppdaterade och subtila för att passa modernare smaklökar. Mandelkroken är ofärdig, tårtan alldeles för söt och saffransbullen består mest av luft. Lägg därtill en oerhört snål latte. Det kanske är lika bra i och för sig, eftersom den latten kan klassa in som årets sämsta. Helt obalanserad och besk. Och då ber vi ändå om mer mjölk för att jämna ut smakerna. Lundins överhuvudtaget känns omodernt och det behöver inte vara något fel i sig att man inte vill hänga på de hetaste nya trenderna men det känns omodernt på ett klumpigt sätt. Det är trångt, vägglampor i form av jättesnäckor, spegelpelare, hängande sladdar lite varstans, halvtrasiga hyllor och stora ställ med disk som man kan spana in, om man har lust. Att personalen är trevlig och serviceinriktad är ett plus men det räddar inte helheten.

Fikatipset tar gärna emot tips från er läsare men nästa gång gör vi lite bakgrundscheck innan. Den sista positiva recensionen på Cafékartan för Lundins konditori var från april 2014. Det kanske säger en del...

Robin Delselius

På söndagen drar Fikabilen iväg mot söder och åtminstone ena halvan (herrn i sällskapet) är väldigt förväntansfull inför den nykomling vi tänkt besöka. Fru Fika vet inte om vart vi ska, så för henne är allt en överraskning. Väl på plats går det däremot upp ett ljus var vi hamnat. För oss, boende i nordöstra Stockholm så är "Dellan", systrarna Delselius bagerier på Värmdö (Grisslinge, Stavsnäs och Gustavsberg) välkända och välfrekventerade. Är man på Värmdö är Delselius ett måste. Fikatipset har tidigare hyllat Grisslinge-bageriets gifflar och rekommenderat minst ett sommarbesök på Tornhusets uteservering i Gustavsberg  som ett absolut måste. Därför är det med stor nyfikenhet vi noterar att nästa generation Delselius, Robin, nu testar sina vingar och öppnar sitt första egna bageri och att han dessutom väljer att lämna tryggheten på Värmdö och placerar sig själv mitt i Sofo, i gamla konditori Munkens lokaler på Renstiernas gata 19.

Av det gamla Munken finns inte mycket kvar, allt är totalrenoverat och lokalen känns ljus, urban, modern och trendig. Mycket av färgerna i lokalen går i stilfullt ljusgrått och man har lagt in en nytt vackert golv. Känslan går nästan lite till Brioche i Alvik. När vi besöker Robin Delselius (både stället + att vi får en liten pratstund med Robin själv) så har stället bara varit öppet i tre dagar men det verkar ändå flyta på väldigt bra. Fikatipset noterar inga klassiska barnsjukdomar som alltid uppenbarar sig på nyöppnade ställen. Lokalen är inbjudande - fullsatt till sista plats av hipsters, kändisar och oss vanliga dödliga. Trots att det är så mycket folk i lokalen och ljudnivån är rätt hög så har man också lyckats med akustiken i lokalen. Det blir inte skramligt och skrikigt, utan mer ett behagligt sorl. Vi återkommer flera gånger till ordet "trivsamt".

Några gifflar hittar vi inte men den stiliga disken är ändå full av godsaker och det Fikatipset äter är mer än godkänt. Saffrans-bullarna är perfekta, både de släta och de med mandelflarn på och den lilla minipajen med italiensk maräng och svart vinbärskräm är magiskt god. Hade vi varit Birgitta Rasmusson hade vi deklarerat att fikat var "rrrrrrrasande gott". Kaffet - spot on. Borden har perfekt storlek, allt verkar genomtänkt och fru Fika utbrister faktiskt under fikat att hon är "sjukt imponerad" av att inte bara ha hittat ett nytt smultronställe men att det är så bra på nästan varje punkt. Vi har svårt att hitta egentliga fel mer än att vi hamnar i en diskussion om gentrifiering och hur ett sånt här ställe bidrar till att göra Söder ytterligare lite dyrare, lite mer polerat och övremedelklassigt. På bekostnad av folk med tunnare plånböcker, som sakta men säkert knuffas ut. Men det är ju knappast Delselius fel.

Det är en väldigt trevlig känsla, när man som fikaspanare åker ut och blir rejält överraskad av ett ställe. Fikatipset har under året haft flera riktigt bra fikor, några riktiga femmor i betyg, på gamla bekantingar men också på nya stjärnor. Vi räknar med att vi hittar ungefär ett guldkorn per årstid. Som bagarens bord på Petrus på våren, Fosch i somras och Enskedeparkens bageri på hösten. Vinterns stora utropstecken är Robin Delselius. Fikatipset vågar tippa att det här stället kommer finnas med i nomineringarna inför 2017 års Gulddrake för bästa kafé.

Konditori Vallmofröt

Då Fikatipset under lördagen har ärenden i Huddinge passar vi på att göra ett besök i Hagsätra centrum. Herr och fru Fika inser att ingen av oss någonsin satt sin fot i denna förort men att det mesta känns väldigt bekant och väldigt typiskt förortsmässigt. Ett litet centrum med butiker omgärdat av en stor mängd grå punkthus som fått alldeles för lite kärlek med åren. Årstiden i sig hjälper inte till att förhöja intrycket. Däremot verkar Hagsätra vara livligt och konditori Vallmofröt är i det närmaste fullsatt av alla möjliga människor. Det är befriande icke-homogent. Här samsas alla, sida vid sida. Pensionärer, hipsters, olika invandrargrupperingar och helt vanliga Svenssons. Det är så långt ifrån trendigt och "rätt" man kan komma - vilket också är rätt skönt.

Vallmofröt lanserar sig själva med orden "kvalité och personlig service" och Fikatipset kan väl egentligen varken klaga på det ena eller det andra. Fikat, både blåbärs- och vaniljbullen och fruktpajen med mazarin-botten är goda. Våra mackor och är också helt ok, precis vad man förväntar sig av en macka. Personalen är trevliga, kaffet är gott. Lokalen är stor, ljus och inbjudande - samtidigt som man har utsikt över ett ständigt flöde av folk som rör sig kring affärerna och in och ut ur tunnelbanan. Hagsätra verkar vara en väldigt levande stadsdel denna söndag och Vallmofröt känns som en naturlig del av detta.

Fikatipsets slutsats är att konditori Vallmofröt är ett väldigt habilt kafé. Det är föga unikt på något sätt men serverar produkter med kvalitet från sitt eget bageri. Man har vegan- och glutenfria alternativ, vilket är ett plus. Ett kondis av klassiskt snitt som hade kunnat lega i vilken svensk småstad som helst.

Fru Marias bak

En av Fikatipsets traditioner är att äta frukost på lokal lite då och då. Då menar vi inte att bruncha på helgerna, utan vardagsfrukost innan jobbet. Ett av de mer frekventa ställena, pga. sin närhet till E4:an är Fru Marias bak i Älvsjö. Stället har genom åren genomgått en transformation till trångt och lite smutsigt kafé till att idag vara dubbelt så stort (då man övertagit en grannlokal), ljust, fräscht och hemtrevligt. Och med en släng av vintage och nostalgi. Känns konceptet igen?

Fru Marias bak har egentligen alla beståndsdelar för att vara ett riktigt bra bageri. Bara den här känslan att lite frusen traska in i värmen och mötas av bulldofter från ugnarna och massvis av motiverande tavlor på väggarna som skänker en pepp inför dagen som ska komma. Utbudet är stort och frontdisken dignar av bullar, matiga som söta. Ändå är det någonting som stör... Nu har Fikatipset varit här så pass många gånger att det inte kan avfärdas som en slump eller engångsföreteelse. Majoriteten av gångerna som vi varit här och ätit frukostbullar så har känslan varit att brödet systematiskt är lite undergräddat. De söta bullarna är också lite irriterande i och med att de ofta känts lite för osöta. Snåla på smak, kanske är ett bättre ord.

För Fikatipset blir ett av nyckelorden med Fru Marias bak "nästan". Det är nästan perfekt. Det smakar nästan helt ok. Det är nästan lite eget men påminner samtidigt om väldigt många andra ställen med sina omaka möbler och känslan att komma in i en ombonat gammalt kök. Vi rekommenderar absolut ett besök hit, vilken årstid som helst och kanske är det vi som är petiga? Om inte för råvarorna så kan man hänga här och insupa en skön atmosfär, lyssna på LP-skivor och bara stressa av.