söndag 17 mars 2013

Ett livstecken


Ur askan i elden. Anledningen till att Fikatipset legat i lång träda beror inte på att vi dött, eller slutat fika - problemet ligger nog snarare i bekvämlighet. Efter ett tag finner man sina favoritställen och då blir det allt mer ointressant att jaga nya kaféer - som inte når upp till samma standard. Vi vet vad vi gillar, så varför söka oss till något annat (sämre)? Visst har Stockholm intressanta kaféer men det tycks hela tiden vara något som saknas. Bisou bisou (för litet), Caffe Nero (för ocharmig lokal), Stockholm tea and garden (för mycket butik), Brunkebergs konditori (ojämnt), Esters (för litet utbud), Magnus Johanssons bageri och konditori (trångt), Kaffe (vägrar kortbetalning), Ritorno (FÖR insuttet), Bistro Rigoletto (fantastisk lokal och atmosfär men tyvärr inget renodlat kafé), osv osv. Kafé-Stockholm befinner sig i en svacka, som så väl belyses av ex Aftonbladets tips kring stans bästa kaféer och fik 2013. En lista som lika gärna skulle kunnat vara skriven 2009. Som om ingenting hänt och utvecklats sen sist. Och tyvärr är det väl lite så. Petite France, Vetekatten, Saturnus (och systern Egoiste), Systrarna Helin & Voltaire, Blå porten, Tornhuset i Gustavsberg och någon till är fortfarande ledande - utan några riktiga nya utmanare. Sorgligt, tycker vi.


Inga kommentarer: