måndag 22 januari 2018

Churro house

Nytt år, nya fikautmaningar. Sen senaste recensionen av Bullar och bröd har Fikatipset hunnit besöka stället två gånger till och det känns som att någonting har hänt. I positiv riktning. Stället har fått sätta sig i några månader. Det har blivit mysigare och Fikatipset har både ätit goda semlor och en strålande frukost här. Denna helg valde dock Fikatipset att besöka det väldigt hypade och nyöppnade Churro house på Tegnergatan (fd Café Pärlan).

Det är lång kö och efter viss väntetid i den lilla lokalen får vi en fönsterplats och våra churrobites i en stor skål med en dipp med chokladsås och en med dulce de leche-kräm. Tyvärr hade man just idag inte fått någon leverans av frukt. Det känns lite stressigt och nybörjarvimsigt, även om personalen är väldigt vänlig och gör sitt yttersta för att få alla att känna sig välkomna i den anstormning av kunder denna dag. Vi får helt enkelt bortse från barnsjukdomarna och fokusera på varför vi är här.

För er som inte vet så är churros en friterad deg på antingen vetemjöl eller potatis, ursprungligen från Spanien. Man kan få den både "au naturel" eller fyllda med någon kräm. Fyllningen kanske är överflödig här, när man samtidigt rullar friteringen i socker och sen gärna doppar dem i söt chokladsås eller något liknande. Så man kan absolut jämföra spanska churros med vanliga donuts. Och det är också den liknelsen som slår Fikatipset. Att hypen kring churros är likvärdig den som var när Dunkin' donuts var nytt i Stockholm. Då ringlade sig också köerna långa utanför butikerna. Fikatipset noterar dock att andelen spansktalande kunder i lokalen är stort - och det är ju ett gott betyg.

Utan att på något sätt vilja dissa Churro house (som verkar mysigt och serverar väldigt gott kaffe) så kan man ju snabbt konstatera att churros är väldigt enformiga att äta. Utan frukt blir det bara sött, utan något som bryter av. Det blir lite för nischat och det är gott att äta några stycken, men sen inser man att det är samma smak – i 100 tuggor till. Håller det som koncept i det långa loppet? I slutändan handlar det bara om vilken sås man väljer till och variationer i längd, om man vill ha klassiska churros, churritos (hälften så långa) och churrobites (tumlånga bitar).

onsdag 11 oktober 2017

Nockeby bageri


En regnig och dyster eftermiddag bestämmer sig Fikatipset för att göra slag i saken och besöka världsmästar-bagaren Håkan Johanssons (tidigare bageri Brillo) nya ställe. Redan i dörren noterar vi att en av våra favoritbagare, Petrus, precis varit besök i lokalen och det ger ju också stället extra kvalitet. Ägaren själv, Håkan, är också precis på väg därifrån, efter att vi ryktesvägen fått höra att han bakat oavbrutet i 14 timmar! Och trots detta slavgöra så får herr Fika återigen gamla polska associationer: det är som Polen -82! Tyvärr då ur en negativ synpunkt - då precis allt bröd är slutsålt. Hyllorna gapar tomma och även en novis på matte inser att en öppettid fram till 17.30 inte går ihop sig, när man i stort sett står med två plåtar bullar kvar klockan 14, samtidigt som det är köerna ut på gatan.


Så ett tips till kommande besökare: var ute i god tid! När vi sen sätter oss till bords så kan vi konstatera att Nockeby bageri är väldigt stilfullt och mysigt och att man hakat på Stockholms-trenden (se Haga tårtkompani eller Robin Delselius) med vackra bröstpaneler och gråblå färger. Känns väldigt rätt 2017. Väldigt snygga taklampor också, i form av stora diviga slokhattar.

Förutom utbudet så har Fikatipset väldigt få invändningar. Lokalen är snygg, kaffet är gott, porslinet är fint. Kardemumma- och kanelbullen smakar precis såsom en perfekt kardemumma- och kanelbulle ska smaka. De matiga croissanterna är goda. Och så är hundar välkomna också! Vi lär återvända!

torsdag 28 september 2017

Magnus Johansson bageri och konditori


Det är nästan med en dåres envishet som Fikatipset återvänder till Magnus Johansson i Hammarby sjöstad, trots att vi aldrig riktigt imponerats av varken fika eller lokalen tidigare. Det har känt som fika på undantag i den extremt trånga lokalen. Nu är vi här igen, eftersom man ÄNTLIGEN valt att öppna upp övervåningen och göra den till en kafédel, så att man faktiskt kan sitta ner och avnjuta sitt fika, utan att behöva titta in i andra kunders ryggar på en halvmeters avstånd. Det gör väldigt mycket för helhetsintrycket och kafédelen är spartansk, nordiskt avskalad men ändå mysig.

Fru Fika beställer in en Cruffin, en hybrid mellan croissant och en muffin. Den är dessutom doppad i choklad och blir väldigt god. Om man bortser från chokladen så påminde smaken om en kouign amman med sin karamelliserade och knäckiga yta -  och det är ju alltid gott, en av Fikatipsets favoritbakverk. Herr Fikas solbulle med rikligt lager tärnade äpplen och sylt är också smarrig. Vi delar också på en liten citronmaräng tartelett som är helt ok. Gott kaffe - vilket gör att man lite som Gert Fylking vill utropa: äntligen! Äntligen har Magnus Johansson bageri och konditori nått sin fulla potential. Det tog rätt många år men det gick till slut.

Sen kan man gnälla över att lokalproblemen fortfarande har vissa små brister. Som att det saknas hiss upp till övervåningen och att man kanske, vänligt med bestämt, borde få folk med barnvagnar att lämna dessa utanför. När Fikatipset var på besök var det tre barnvagnar på den småskaliga ytan i butiksdelen och det skapade en absurd trängsel. Det var så att man knappt kunde ta sig ut ur lokalen.

onsdag 20 september 2017

Bullar och bröd


På ett sätt kan de te sig som en otacksam uppgift att följa upp, att vara nästa ställe att besöka efter vår senaste recension: ett superlativ-hyllat kafé. Risken finns att efterföljaren inte motsvarar samma förväntningar. Vi väljer ändå att sikta högt, genom att besöka Årets bagare 2015, Gabriel de Grados nya ställe på Valhallavägen: Bullar och bröd. Mitt emot Schweiziska ambassaden och inhyst i en gammal lampaffär / verkstad får stället med sina blanka betonggolv och höga tak en modern industriell känsla. Väldigt Brooklyn.

Den urbana känslan har samtidigt sina nackdelar i att här skulle krävas lite ljuddämpning, det blir lätt skränigt i lokalen. Fikat är tyvärr, rätt ojämnt. Fru Fikas minibitar är högt och lågt – någon helt ok, någon helt smaklös. Herr Fikas prinsesstårta är rätt klumpig. Grädden är god men tårtan saknar syra (sylt), har en torr och brödsmulig botten i flera lager och sen ett extra lager sockerkaka precis under det alldeles för tjocka marsipantäcket. Så görs väl ändå inte en prinsesstårta? Dessutom konstaterar vi att kaffet är beskt. Det enda positiva fikat är Vinnarbullen, den äppelkakebulle som de Grado vann med 2015. Den är riktigt god.

Bullar och bröd har absolut potential att bli ett bra kvartersbageri och även här har man ett bra flöde av folk och lokalen är läcker och inbjudande. Fikat däremot – där har man lite kvar att jobba med. Kanske är det så att Årets bagare 2015 just är en bättre bagare än konditor?

fredag 15 september 2017

MR Cake


På onsdagen var det så dags att äntligen besöka höstens mest emotsedda kaféöppning. Onekligen spänns bågen med stor hype, en Roy Fares som syns överallt i tv och en kändistät premiär för en vecka sen. Roy Fares och Mattias Ljungberg från Tösse bageri slår ihop sin påsar och gör det i en till synes märklig miljö: i den gamla gråbrutalistiska arkitekthögskolan - även vid flertalet tillfället utnämnd som Stockholms fulaste byggnad. I MR Cakes nuvarande lokaler låg tidigare ett garage men av detta syns ingenting.

Fikatipset förvånas över hur stor lokalen är men hur man samtidigt fått in en intimitet och mysfaktor. Det är genomtänkt, med rolig konst på väggarna. Det är också förvånande att det är så högt tryck, trots att vi besöker stället en vardag, när folk fortfarande borde vara på, eller på väg ifrån, jobbet. Stället är fullsatt och det är hela tiden köer till kassorna, vilket gör att personalen ser lite svettigt stressade ut. Herr Fika noterar också att det är en våldsam övervikt kvinnor på MR Cake. Utan överdrift är det 90% kvinnliga kunder.

Det sätts ytterligare press och frågetecken, när vi beställer en tårtbit, en Prince cake - för 75 kronor biten. Går det att motivera ett så högt pris för en bit tårta? En Prince cake är som ett kärleksbarn mellan den svenska prinsesstårtan och en betydligt större amerikansk cake, med extra lager, grädde och strössel. Så ju mer vi funderar på det... ja, 75 spänn är motiverat. Av två anledningar: att tårtbiten är så galet stor att den gör sig perfekt att dela på och 37.50 för en tårtbit är ett acceptabelt pris. Den andra anledningen är, hands down, att det här är typ den godaste prinsesstårtehybrid Fikatipset ätit, på många, många år. Trots sin storlek så är det så lena och fina smaker och så fantastiskt gott.
Kaffet är perfekt och sen ger vi oss på att dela på en bulle också; en brioche med hallonsylt och hackade pistagenötter. Nu må det här betyget komma ut på ett märkligt sätt men för Herr Fika känns smakerna som Polen 1981 och det är kanske ingen komplimang. Men om man då lägger till att ett kommunistiskt Polen -81 hade just såna här bullar på sina bagerier och att det påminner Herr Fika väldigt mycket om barndomen - så är det ett fantastiskt betyg. Det är väl vad alla kockar och bagare alltid refererar och drömmer sig tillbaka till: sin barndoms smaker. Kort sagt, Herr Fika är tillbaka på mormors gata och bullen är i all sin nostalgi drömskt god. Fikamässigt finns det ingenting att invända mot.
Fikatipsets gamla käpphäst, den heliga treenigheten för ett lyckat kafé (smak, bemötande och miljö) infrias också. Kanske är även miljön genomtänkt. Hur den norra delen av Rådmansgatan och Danderydsgatan skulle bli ett nytt nav - hur de nya kvarteren runt Engelbrektskolan, hur bostadsboomen uppe vid KTH skulle göra gamla Arkitekthögskolan till en alldeles perfekt plats att ha ett kafé på, eftersom det ligger i ett naturlig flöde mellan Valhallavägen, tunnelbanan och Karlavägen.

Så infriar MR Cake stora förväntningar? Ja. Det är en homerun, ett basebollslag ut ur arenan. 

måndag 4 september 2017

Café Två bönor

Efter ett långt sommaruppehåll och ett samlande av nya ställen drar så Fikatipset igång igen, med massor av nya tips. Fika-hösten ser spännande ut med minst 10-talet nya kaféer och bagerier att besöka och denna söndag styr vi kosan mot Norra Djurgården och det (äntligen) nyöppnade Café Två bönor. Nu har det blivit till en (o)vana att Fikatipset besöker nya ställen precis när de öppnat och att det därför kanske finns en hel del barnsjukdomar kvar men vi försöker bortse från det idag. Vi kan i alla fall konstatera att Norra Djurgårdsstaden verkligen är i behov av fler kaféer och restauranger, så flödet av kunder är konstant under vårt besök. Dessutom är läget perfekt, ut mot Husarviken, vilket kommer att gör Café Två bönor, med sin uteservering till ett perfekt sommarkafé. Kanske inte så mycket i år men väl till nästa.



Fru Fika avnjuter en helt ok kladdkaka och herr Fika äter en mycket trevlig croissant med avocadokräm, kakao och färska hallon. Mycket god faktiskt! Kaffet är också gott. Två bönors specialitet tycks annars vara raw food och nyttiga frukostar, så vi testar också en rätt god raw-cola. På det hela kan man helt enkelt säga att Fikatipset efterfrågade en god fikastund och det fick vi också. 

Fikatipset tror att Café Två bönor har alla förutsättningar till att bli ett bra kafé i ett eftersatt område. Efter en vecka (då allt inte är riktigt färdigbyggt) är det svårt att dra några stora slutsatser mer än att stället behöver få sätta sig, få sin profil och bli lite mer personligt. Vad vill man med kaféet? Vill man vara ett skönt fikaställe, vill man vara ett hälsokafé eller vill man trycka mer på att man också har ett alkoholtillstånd? Och det bör man nog göra rätt snart, eftersom konkurrenterna kommer att bli fler med tiden. Inom en månad planerar åtminstone Fikatipset att göra återbesök i Norra Djurgårdsstaden för att spana in ett nytt spännande kafé som öppnar. 

torsdag 8 juni 2017

Fikavandring med Mia Öhrn

För några helger sen bokade Fikatipset in sig på ännu en fikavandring med supertrevliga konditorn och författaren Mia Öhrn - denna gång runt S:t Eriksplan och med avslut runt Odenplan. Nu ska vi inte avslöja exakt vilka ställen vi hamnade på, för att kommande guidegrupper ska ha några överraskningar att se fram emot men det blev några härliga timmar i vackert väder, med en variation av bakverk, kaffe och Stockholmiana. Allt Fikatipset kan önska sig, helt enkelt.

Under promenaden hann det med både nytt och gammalt. Ursvenskt, franskt och georgiskt, inomhus och utomhus och en extra bonus var att flera av ställena var hundvänliga, vilket gjorde att Skrik & Panik kunde följa med. Bara själva idén i sig, med fikavandring i stan, är genial, eftersom den fyller så många olika funktioner. Den sociala komponenten, gott fika, kunskaper om råvaror och en liten stadsguidning - allt i ett. Det enda kanske Fikatipset kan sakna är en liiite större variation av utbud. Om man, som herr Fika, inte är något fan av choklad, så kan det bli lite enformigt. Å andra sidan fick herr Fika veta att canelér är mycket mer populära bland män, än kvinnor. Att det har en manlig smak (pannkakor med rom).

Fikatipset rekommenderar absolut att ta en fikavandring såhär på våren och sommaren och vi lämnar denna promenad med sockerstinna magar. Apropå socker är det en diskussion vi har under promenaden - var går den här sockergränsen mellan att servera klassiska kondisbakverk som är alldeles för sötsliskiga och den kanske lite mer moderna filosofin, med att dra ner på sockret och låta andra smaker komma fram? Och blir Södermalm nästa stadsdel att promenadsatsa på? Det skulle säkerligen gå, samtidigt som Fikatipset insåg  problemet med att det är rätt långt att gå mellan de två måstena, Söders två bästa bagerier: Petrus vid Mariatorget och Robin Delselius på Renstiernas gata. För att anmäla sig till en fikavandring sök på: https://miaohrn.wordpress.com/fikaturer/.