Tre gamla...

Just nu händer det mycket i konditorivärlden, kanske speciellt på de ställen som vi aktar högt. Tre av våra favoritkaféer håller på att genomgå förvandlingar och nya ägarstrukturer, osäkert i dagsläget om det är till det bättre eller sämre.

Ett av stans nyare kaféer och restauranger, som otvivelaktigt kan skryta med en av Stockholms bästa utsikter är Fotografiska muséets kafédel på övervåningen. Etappvis har kafét slipat av sina barnsjukdomar och nu återstår egentligen bara en detalj för att de ska nå högsta klass: det MÅSTE bli möjligt att bara kunna besöka kaféet, utan att behöva betala entré först till själva muséet. På plussidan ligger att samarbetet med grundarna bakom Dessert & choklad Stockholm (fd Lux dessert & choklad) kommer att stärkas än mer i och med att man inte bara kommer att stå som leverantör utan från och med nu också ska finnas på plats med sitt eget nyöppnade bageri.

Vidare så har det sen en tid tillbaka varit klart att Nobeldessertskonditorn Magnus Johansson sålt Xoko på Rörstrandsgatan. Xoko kommer att bestå i samma anda men i ny regi, samtidigt som Johansson är i full fart med att bygga upp ett nytt bagerikonditori i två plan i Hammarby sjöstad. Till hösten ska allt stå klart under namnet Magnus Johansson bageri och konditori och Fikatipset lär hänga på låset.

Slutligen är det med stor bestörtning vi noterat att Sebastien Boudet säljer sitt skötebarn, vinnaren av tre raka Gulddrakar i kaféklassen, Petite France. Även här utlovas att de nya ägarna ska fortsätta i samma inriktning och ha samma höga klass i den sk surdegsrevolution Boudet startat. Boudet å sin sida satsar dock inte på att öppna något nytt större ställe utan profilerar sig nu mer på utbildning och att skriva böcker.

Fikatipset får en ny skribent

Då min partner in crime tycker att jag inte nog ofta uppdaterat Fikatipset det senaste året har jag nu gett honom fria händer att komma med inlägg. Så förhoppningsvis ökar bloggandet :)

/C

Classic Tea Room

På kafétäta Rörstrandsgatan i Birkastan ligger, det från gatan oansenliga, Classic Tea Room.

I jakt på något nytt och annorlunda snubblade jag tack vare Cafékartan.se över detta kafé och det väckte min nyfikenhet. Ännu mer nyfiken blev jag då det stod att man bör boka bord för att garanteras plats. Både jag och T är mycket förtjusta i Storbritannien och har goda minnen från traditionella engelska kaféer.

Är man som oss, ofta ute och besöker kaféer, händer det med jämna mellanrum att man tappar modet och upplever att det inte finns några kaféer som klara samtliga kriterier för en perfekt fikaupplevelse (miljö, service och utbud). Men när vi klev in på Classic Tea Room så mötte jag något jag inte upplevt på länge - istort sett det perfekta fikat!

Vi möttes av en medelålders korrekt men hjälpsam värdinna som visade oss till rätta. Hon hade stor känsla för att se sin kund och ge service när så behövdes men samtidigt lämna utrymme för att kunna konferera och fatta privata beslut. Då salongen var fullbokad fick vi sitta vid en soffgrupp för fyra. Värdinnan föreslog att vi skulle sitta bredvid varandra i soffan så att vi kunde viska hemligheter diskret till varandra om det skulle behövas. Jag måste erkänna att det kändes lite speciellt att fika så nära och intimt.

Vi hade bestämt oss för en afternoon tea och kaféet, eller bör man säga terummet, erbjöd några olika alternativa menyer. Vi valde varsin afternoon tea delux med smörgåssnittar, nybakta scones med hemgjord clotted cream, sylt och lemoncurd, småkakor samt en tårtbit. Vi fick hjälp med att välja varsitt te som värdinnan trodde passade just vår smak. Teet serverades i tekoppar från Rörstrand. Snittar, scones och småkakorna kom på en egen liten ställning för assietterna.

Vi avslutade med att gå fram till tårtdisken och valde ut varsina tårtbitar. Jag valde en chokladtårtbit som var förvånansvärt lätt och luftig å ena sidan men å andra sidan fyllig och krämig. Det var bara lite försmädligt att jag vid det laget började bli tämligen mätt.

De som känner mig vet att jag, om jag snubblade över en tidsmaskin, skulle flytta mig åter till tidigt 1900-tal och Classic Tea Room hade passat in bra där. Jag hade suttit i min långa klänning, handskar och hatt, sippandes te och skvallrat med goda väninnor (för det finns ju inget annan möjlighet än att jag naturligtvis tillhör societeten. Förmodligen bor jag till och med i Hallwyllska palatset).

Det lite brutala uppvaknandet kom med notan. Vår meny kostade 215 kr per person vilket kanske inte är helt gratis men å andra sidan var upplevelsen väl värd pengarna. En annan detalj som drar ner lite på upplevelsen var att man bara fick sitta en och en halv timme vilket är lite snålt tilltaget för deluxmenyn men jag förstår varför. Classic Tea Room är definitivt ett ställe att ta med sin älskade, första dejten, sin mamma eller någon annan där man ställer krav på kvalitet.

En lustig reflektion är att vi två som satt vid ett bord för fyra blev nobbade vid två tillfällen av andra gäster som ej bokat bord. Något som är lite tråkigt i Sverige. Vi vill inte störa, tränga oss på eller dela med oss av vårt privatliv. Vi väljer hellre att gå till något annat ställe än att behöva dela bord med två okända människor. Eller var det vi som kanske luktade illa ;).

/C

Pulverkaffe

Det är inte så ofta vi dricker kaffe hemma och allt vi äger i kaffetillverkningsutrustning är en melittatratt, en liten pressobryggare samt en mjölkvisp.

När vi var i London förra våren köpte vi med oss pulverkaffe från Starbucks. Starbucks VIA kommer i protionsförpackningar och när man löser upp det i hett vatten så doftar det fullkomligt ljuvligt! Colombia är precis vad jag önskar hos kaffe.

Tyvärr kan man inte köpa Starbucks pulverkaffe över nätet och i höstas fanns det inte på Arlanda. Så nu terroriserar vi alla våra vänner som passerar Storbritannien/USA att leverera kaffe till oss.

Snälla Starbucks, hjälp! ;)

Vilket är ditt favorithemmakaffe?

/C

Vårens första utefika

ÄNTLIGEN! Nu skiner solen och värmer gott efter en lång vinter. Jag och fröknarna har tagit oss en härlig långpromenad i Ekoparken på norra djurgården. Innan vi började vår väg hemåt så stannade vi till på Skafferiet för en fika på deras veranda.

Om man läser inlägget från 2008 så har inte mycket förändrats förutom att jag numer också förser mig med en bit Hallon/Lime/Kokospaj med vaniljsås.

Både jag och fröknarna gillar den härliga naturen runt Ekoparken så hit kommer vi med jämna mellanrum året om.

/C

Cupcake STHLM

På S:t Eriksgatan 83 öppnade förra året Cupcake STHLM, en liten butik som är specialiserade på, just det, cupcakes. Det är inte amerikanska mastodont muffins utan små, saftiga, smaksatta gamla hederliga svenska muffins som har fått en modern twist.

Tyvärr är Cupcake STHLM inte ett kafé. Även om det finns ett par bord i lokalen är det meningen att man ska ta med sig sina muffins hem (eller bort) vilket är lite synd. Jag hade lätt kunnat spendera en eftermiddag med att provsmaka alla de fantastiska muffisarna på plats om det funnits en lika charmig miljö till.

Disken var fylld med muffins i två storlekar (6 eller 3,5 cm i diameter) och fantasifullt smak- och namnsatta. Vad sägs om att prova en Michelle Obama (chokladmuffin med hallon- och lakritstopping) eller varför inte en Fäbodjänta (Lingon, vanilj,svartpeppar).

Efter stor beslutsångest lyckades vi välja några muffins som vi trodde skulle falla oss i smaken. Vi valde den mindre storleken med motiveringen att vi då kunde välja flera olika smaker. De små godsaker packades med omsorg i en liten kartong att bära med hem.

Väl hemma så smakade de små sötsakerna helt ljuvligt. Till och med T som inte är förtjust i sockerkakskonsistens var exalterad över dessa näpna bakverk.

Sedan starten har verksamheten utvecklats och man kan även köpa muffisarna över nätet samt att man kan beställa åt en vän som får komma och hämta upp sin överraskning eller få dem till fredagsfikat på jobbet.

Varför inte svänga förbi och köp med dig några av dessa delikata godsaker nästa gång ni är bortbjudna på middag och strunta i blommor, choklad eller vin till värdinnan/värden.

Vad tar du med dig när du du är bortbjuden?

/C

Tedans på Nordiska museet

Nordiska museet på Djurgården anordnar med jämna mellanrum Tedans. Jag och T har pratat om att det vore skoj att prova på detta men det har aldrig blivit av. Så när raraste J ringde och frågade om vi villa följa med tvekade vi inte utan ryckte ut dansskorna ur garderoben och begav oss iväg till Djurgården.

Innan man kan ge sig ut på dansgolvet måste man ju som sig bör grunda med te och scones samt en liten kaka till. Utbudet på museets kafé kanske inte är det största eller mest exklusiva men det som erbjuds är välsmakande och miljön är trevlig.

Tedansen drar i huvudsak till sig en lite äldre publik och här bekräftades det lite fördomar när det visade sig att nästan alla stolar och bord var paxade av den gråhåriga maffian. Men efter lite trixande så hittade vi ett bord med stolar för vårt sällskap.

Sconsen med tillbehör som serverades hade kanske något mer att önska. Bullen i sig serverades ljummen och frasig på utsidan dock tyvärr lite degig invändigt men överlag tämligen välsmakande. När det gäller tillbehören hade jag kanske önskat något annat än vispgrädde till. (traditionellt ska det ju vara clotted cream till scones) och standardmarmelad är inte min personliga favorit. Till detta dracks naturligtvis te som sig bör. Fikan avslutades med en liten minisemla som var färsk och välbalanserad.

Lagom mätta och belåtna begav vi oss ut på dansgolvet där Solskensorkestern stod för den musikaliska underhållningen. Eftermiddagen gick i både stämningsfulla och fartfyllda svenska schlagers från 1930-40 talet och jag förundrades över hur många av dessa gamla örhängen som jag var välbekant med.

Att dansa runt där i stora hallen på Nordiska museet var verkligen en upplevelse. Från början var det som om jag mötte mig själv om 40 år men när vi väl fått upp farten och hittat takten så var det hur kul som helst. Nästa gång har vi till och med tänkt oss att våga på ett partnerbyte... ;)

Har du någon rolig kombination med fika och aktivitet att tipsa  om?

/C