Mojo

Efter en hundfri helg med bland annat skoköp i SKHLM - shoppingstaden skulle vi avsluta kvällen med ett biobesök på Sergel. Innan filmen skulle vi passa på att dricka lite kaffe och efter lite velande hamnade vi i alla fall på Mojo som ligger i korsningen Drottninggatan / Adolf Fredriks kyrkogata.

Första gången jag besökte Mojo var när jag ganska nyligen flyttat till Stockholmsområdet runt 2000. Lattekulturen var inte fullt utbredd och Mojo var nyskapande och hippt. Sträckan på övre Drottninggatan från PUB-husen och uppåt har en brutal konkurrens om sina kafégäster. På ett par kvarter ligger ca 15 kaféer så man får ändå vara lite imponerad över att Mojo stabilt ligger kvar.

Detta kan ju bero på sitt stilsäkra koncept som de hade redan från början och som de behållt under det senaste deceniet. Lokalen är relativt stor och inredd i olika bruna nyanser. Trots att inredningen är relativt sparsmakad har man lyckats skapa en varm och inbjudande atmosfär. Det är lite intressant att det börjar kännas som ett klassiskt "latteställe" från förr.

Kaffet är gott trots att jag inte är helt övertygad om att min latte Seattle style (med extra mycket skum) kommer att beställas igen. T's smoothie fick han färskgjord medan vi väntade. Smaken kan beskrivas som frisk och personligen gillar jag när man blandar smoothien med is för att få den lite kallare men det är säkerligen en individuell åsikt.

Då vi ganska nyligen ätit var vi inte direkt sötsugna så jag nöjde mig med en liten biskvi med mörk chokladtryffel i och den var verkligen god. Även chokladcookien med vitchokladkross i var njutningsfull.

Mojo är ett helt okej ställe och det finns inget att direkt kritisera men inte heller något att hylla till skyarna. Tja, lite intressant är att moderbolagets nyhetssida på internet är uppdaterad 2006... men till Mojo-Stockholms försvar så är det andra ägare men då saknar jag en egen hemsida.

/C