söndag 7 september 2008

Muffin Bakery - Linnégatan

Muffin Bakery har fyra lokaler i Stockholm; Fridhemsplan, Tegnérgatan, Drottninggatan och Linnégatan. Vi besökte kaféet på Linnégatan på Östermalm och allt som skrivs refererar till denna lokal.

Muffin Bakery var inte ett planerat kafébesök utan det var en slump att vi hamnade här. Innan jag bloggar så kollar jag alltid av nätet för att se om kaféet har en egen hemsida och Muffin Bakery har en gemensam hemsida för sina fyra lokaler. Det är alltid roligt att läsa hur ett företag presenterar sig själv och sin produkt och sedan se hur detta stämmer överrens med min egen upplevelse av själva besöket.

I detta fall fanns det tyvärr ingen likhet med hemsidan och mitt besök. Visst är det vackra ord om målet att återskapa känslan av barndomens hembakade bullar och bröd, fortfarande varma så att smöret smälter när man brer dem och det sätter definitivt ribban högt för verksamheten.

Hur blev det då? Jo den dumlekolachokladmuffin som jag fick kändes torr och lätt likstel men det är kanske priset man får betala en söndag? Hmmm... dumlekolamuffin förresten, tja, jo det hade nog kanske varit en hel dumlekola i muffinsen men spåret av den fick man leta efter. Jag måste erkänna att jag faktiskt ätit godare chokladmuffins på McDonalds, hur galet det än låter.

Hade jag läst på hemsidan först och sedan gått och fiktat med de förväntningar som hemsidan skapar så hade jag blivit grymt besviken. Kan man i så fall anmäla ett företag för falsk marknadsföring?

Latten i sig var god och välbalanserad men tyvärr lite kall för min smak, speciellt om man ska vänta på tillagad mat. Dessutom är jag inget stort fan av att dricka kaffe ur engångsmuggar om jag inte är ute på språng. Det bästa med besöket var en helt okej kyckling- och fetaostciabatta som serverades grillad med sallad till.

Lokalen är långsmal och målad i de obligatoriska kaffefärgerna, latte, chokladbrun och creméfärgat som moderna kaféer av detta slag har. Ena väggen har visserligen ett stiliserat foto på bakande barn men i övrigt är utrymmet så minimalistiskt att det inte finns en gnutta mysighet att frambringa. Det är definitivt något fundamentalt som saknas för att skapa en trevlig atmosfär.

Vi kom att diskutera just detta fenomen om vad man vill åstadkomma med en sådan lokal. Hur vill man att sina gäster ska känna sig när de "njuter" sitt fika? Måste det moderna ta död på atmosfären och känslan? Hur kommer det sig att lokaler som dessa ändå kan bli en mötesplats mellan människor?

Detta är inget ställe som jag kommer besöka igen men jag vet att Muffin Bakery på Fridhemsplan har fått mycket god kritik på bland annat Allt om Stockholm och kanske kommer jag att prova det någon gång men det lär dröja...

/C

lördag 6 september 2008

Tips på kaféer!


Jag har en hel hög med kaféer som skall publiceras men vi är alltid på jakt efter nya fikaställen...

Jag vill jättegärna ha tips och förslag på kaféer som DU tycker att vi borde besöka. Framför allt söker vi ställen som inte är allmänt kända och omskrivna hundra gånger tidigare. Det skall vara kaféer med atmosfär, eller har det där lilla extra som gör att du skulle kunna tänka dig att komma tillbaka. Gärna mysiga höst/vinterkaféer. Är de dessutom djurvänliga är det ett extra plus.

Maila gärna mig på frokens76@gmail.com eller lägg en kommentar här nedan.

Tack på förhand!

/C

Café Puck


Vi hade en massa planer om dagen och så vaknade vi upp till regntunga skyar. Bland annat tänkte vi fotografera en del kaféer som jag gärna vill skriva om men som vi inte har några foton på. I dag var det dock inget bra fotoväder så vi la om våra planer.

Min goda vän L har tipsat mig att skriva om Café Puck på Hornsgatan på söder (det var många år sedan jag var där själv).

Café Puck har fått sitt namn efter den puckel på Hornsgatan som lokalen ligger på. Mitt emot står Maria Magdalena kyrka och dagen till ära var det bröllop. Med latten i handen iakttog vi genom kaféfönstret brudparet och dess följe när de försökte undkomma det ösande regnet. Vi får hoppas på det gamla ordspråket att regn på bröllopsdagen betyder lycka och rikedom.

Café Pucks lokal är målad i en varm gul nyans och lokalen är långsmal i ett och ett halvt plan. Den ruggiga dagen motades bort av tända ljus på borden, kandelaber i fönstret och i övrigt en svag och behaglig belysning. När jag satt där så insåg jag sommaren är slut och jag hoppas på en vacker höst där man kan kura ihop sig med någon god varm dryck på ombonade kaféer som just detta.


Fikautbudet på Café Puck var kanske något påvert och de massproducerade morotskakebitarna samt kärleksmumsen är inte riktigt min favorit. Jag fastnade dock för kyckling- och mosarellafocaccian samt, den höstlika dagen till ära, en äppelpaj. Dessa pajer finns på flera kaféer och jag har faktiskt undrat lite hur de smakar för de ser väldigt maffiga ut. Smaken var helt okej även om den nog hade varit godare om man värmt den något (det skall jag be om nästa gång).


Gästklientelet på Café Puck är 30+ och den lugna, gungiga, bossanovan som spelades i bakgrunden förstärkte den varma stämningen på kaféet. Hit kommer vi säkerligen tillbaka, då kanske efter en lång promenad på söder.

/C

fredag 5 september 2008

Kalla dem vad du vill-bollar



Detta inlägg handlar ju naturligtvis om den berömda negerbollen som det hette när jag var barn och växte upp. Nu för tiden lär man barnen att säga chokladboll och jag måste erkänna att jag lite mot min vilja fallit in i detta och också säger just chokladboll.

Jag har många varma minnen just kring negerbollar. Alla ingredienser fanns nästan alltid hemma vilket gjorde det möjligt att slänga ihop när sötsuget blev för stort och det kändes lite vuxet att ha kaffe i bakverket. Jag minns den gången jag och min storebror skulle göra en omgång negerbollar när vi var ensamma hemma en kväll. Det slutade med att vi delade smeten i två bitar och gjorde varsin jättestor negerhandboll. Det tog visserligen lite tid att få ner dem i temperatur i frysen, MEN så gott det var att mysa i soffan framför movieboxen och någon cool ungdomsfilm från det glada 80-talet knaprandes på det hembakade.


När jag arbetade en sommar på ett summer camp (kollo) för pojkar i Vermot, USA så ville jag bjuda barnen på något typiskt svenskt. Jag kom då på den briljanta idén att göra svenska negerbollar. Jag hade dock inget recept utan ringde hem till pappa som gladeligen skulle faxa över receptet dagen efter. Campet var new age-aktigt och en mängd olika nationaliteter samsades på stället. Min humoristiska pappa fixade ihop ett recept som han faxade över som utlovat. När jag kom in på chefens kontor för att hämta faxet hade lustiga pappa skrivit NEGERBOLLAR med stor text över hela papperet som överskrift vilket kändes lite pinsamt. Negerbollarna blev hur som en stor succé hos de, lite skeptiska, amerikanska barnen. (De undrade om allt vi åt i Sverige var runt)

Här är i alla fall mitt recept på min barndoms negerbollar...

Negerbollar
4,5 dl Havregryn
1,5 dl socker
2 msk kakao
1 msk vaniljsocker
1 msk starkt kallt kaffe
100 g smör eller margarin
pärlsocker*/kokosflingor

*Har inte dagens pärlsocker blivit förskräckligt hårt? Förr i tiden så smälte pärlsockret i munnen, nu gör det bara skador på tänderna... ;-)

Nu när jag skriver receptet undrar jag om jag inte skulle tycka att det smakade väl sött. Det var nämligen ganska många år sedan jag gjorde en omgång. Lite mer kakao, lite mindre socker helt enkelt.

/C

torsdag 4 september 2008

Ulriksdals slottskafé


Bredvid Orangeriet vid Ulriksdals slott ligger slottskaféet. Första gången vi besökte kaféet, för ett par år sedan, var disken fylld med delicatobitar och tårtbitar från mandelbagaren som såldes till ockerpriser. Dessutom tog inte kaféet kontokort vilket jag upplevde som mycket märkligt. Eftersom vi stämt träff med goda vänner var det bara att bita i det sura äpplet samtidigt som jag lovade mig själv att inte återkomma.

Av en slump blev det dock så att vi återvände efter att ha missat buffén på Ulriksdals trädgårdscafé (om man söker på Allt om Stockholm så har de blandat ihop de två kaféerna) och vi vandrade vidare mot slottet.

Det visade sig att kaféet bytt ägare och utbudet förändrats till det bättre. Här fanns hembakade kakor, tårtor och annat gott. Innergården har fått en lite trivsammare känsla där det både fanns vattenskålar för hundarna samt mat/godis till dessa. Inne i kaféet finns det, för regniga dagar, tre rum som är inredda i ombonad stil och naturligtvis hänger kungen och drottningen som porträtt på väggen som sig bör.


Kaféets sortiment består till viss del av ekologiska produkter och för ett par kronor extra kan man erhålla en KRAV-latte. Det fanns dock bara ett litet krux med detta och det var att man inte valde att använda ekologisk/KRAV-märkt mjölk i latten utan bara i bönorna. Hur dumt är inte det? Om jag nu ändå som någon form av tänkande konsument gör det aktiva valet att betala extra för ekologiskt då vill jag, nej jag kräver faktiskt, att även mjölken skall vara det då den är ca 50% av en latte. Som tur var var inte sambon inne i kaféet när jag påtalade detta...

Om du ändå hittat hit så är det ju naturligtvis självklart att sedan promenera i slottsparken men även vidare efter Edsviken.

/C

onsdag 3 september 2008

Delicato


Delicatos reklam är helt fantastisk! Var gång jag ser en lastbil passera förbi med dessa enorma bilder på högar av dammsugare och chokladbollar får jag lust, att liksom en hund, jaga efter bilen. Att stå vid en busshållplats efter en hård dag på jobbet och stirra in i dessa bakverk kan närmast liknas vid tortyr. Att stå där med snålvattnet rinnandes och samtidigt motarbeta lusten att rusa iväg till närmaste inköpsställe kräver en hel del självdisciplin, i alla fall om man är som jag och gillar choklad.

Budskapet i reklamen är ju oerhört befriande i dagens "perfekta" och högpresterande reklamvärld där man ska äta rätt, nyttigt, vara snygg och på alla sätt och vis perfekt. Och jag måste erkänna att jag ibland kan njuta oerhört av en delicatoboll vid rätt tidpunkt i rätt miljö (även om det händer ganska sällan).


Den miljön är dock inte kafémiljön. Ett kafé som baserar hela sitt utbud på delicatos produkter samt mandelbagarens tårtor kan få mig att handlöst vända i dörren. Det finns ingen anledning till att 2008 servera dessa typer av bakverk och ta lika mycket betalt för dem som om det vore exklusivt hembakat. Nej, dessa sockerstinna transfettsbollar hör hemma på loppisar, idrottstävlingar (jo, jag förstår ironin i det hela) och på riktiga syltor. Absolut inte där jag har tänkt att njuta min helglatte med gosaker till i alla fall.

/C

måndag 1 september 2008

Chokladogram


För ett par år sedan satt jag och min sambo och myste i soffan efter att ha ätit en god middag tillsammans och delat en flaska vin. Det var min födelsedag och som det ofta blir så delar man sin tid mellan romantiska blickar på tu man hand och glada telefonsamtal från nära och kära.


Dagen till ära såg vi någon kärleksfilm och livet var underbart. Plötsligt ringde det på dörren och vi båda undrade vem det kunde vara då vi inte väntade något besök. Sambon öppnade i alla fall dörren och där stod en bud från chokladogram.se med en påse i handen.


Det visade sig att mina underbara vänner M&T hade skickat en stor ask med Belgiska chokladpraliner i. Detta var den godaste och roligaste överraskning någon av mina vänner gjort och de visste precis vad som gick hem hos mig. Detta blev pricken över i:et på en i övrigt fantastisk födelsedag.

Än idag kan jag gå och småhoppas på att det helt oväntat skall ringa på dörren och utanför står en man med choklad att leverera...

/C