Cocovaja

Vi fortsätter i Gulddrakens fotspår och har nu besökt lilla Cocovaja på Norrtullsgatan 51. Cocovaja är nominerade i kategorin årets kafé -08 för andra året i rad och detta besök ställde oss frågande till vilka kriterier som ligger till grund för utnämnande av årets kafé enligt DN? Detta speciellt om man jämför med förra årets vinnare Xoko.

Cocovajas ståbarkoncept är något som spridit sig och hype'as i Stockholm de senaste åren. Tanken är att bara slinka in en snabbis för lite, förvisso välgjort, kaffe och möjligen något ätbart för att sedan rusa vidare.

Lokalen är spartanskt inredd med högt i tak och vita väggar. Ett råd är att inte granska golvet för ingående. Menyn är lika knapphändig som den tiden gästerna förmodligen har att tillägna sig stället. En fördel är ändå att Cocovaja har ett mål att sträva mot närproducerat och ekologiska produkter och samarbetar med Valhallabageriet.

Själv är jag lite ambivalent för denna typ av koncept. Om det hade funnits en trevlig stå-kaffebar på vägen till bussen på morgonen hade jag säkerligen kunna tänka mig att slinka in för att ta med latte och en macka. Men samtidigt bygger detta koncept på idén om att allt ska gå så fort i en stressad vardag. Personligen gillar jag att sitta i lugn och ro och dricka min latte tillsammans med nära och kära utan stress och måsten.

Kundkretsen består till stora delar av kringboende och rusningen är vid frukosttid. Naturligtvis är kaffet gott, annars hade en sådan här verksamhet aldrig överlevt den tuffa konkurrensen från billigare kedjor som 7-eleven, McD etc. Ytterligare en säljpunkt är den välkomnande personalen som månar och bygger relationer till sina kunder.

För sin lokala omgivning är säkerligen Cocovaja ett naturligt val på väg till och från jobbet men om Cocovaja skulle vinna Gulddraken skulle detta ge negativa konsekvenser för Stockholms kaféliv då risken finns att det ensamma och snabba konceptet blir trendsättande. Fler flyktiga möten, minimalism och ensamhet är det sista Stockholm behöver.

/C